november 2017

I mitten på november åkte jag som ni vet till Ghana på en resa som jag är så tacksam att jag fick göra!
Att få uppleva något helt annat än jag någonsin upplevt.
Samarbetet med Nestlé Cocoa Plan var absolut inte självklart. Nestlé är ju ett stort företag med massor av verksamhetsområden och även jag kände till marknadsföringen av bröstmjölkersättning för snart 50 år sedan som fick kritik och konsekvenser och den händelsen lever kvar i mångas minne.
Vad jag lärt mig nu är att i början på 70-talet fanns det inte ett regelverk för försäljning av bröstmjölk. Nestlé var sedan med och formade WHO-koden som gäller idag och reglerar marknadsföringen. Nestlé anlitar själva en extern firma för att granska att företagets anställda följer koden för att säkerställa att de verkligen gör rätt.
I dag rankas Nestlé högt på många oberoende hållbarhetsindex och listor som FTSE4Good och Dow Jones Sustainability Index och ligger i framkant med hållbarhetsarbete, det gäller även avskogning (palmolja).
Good enough for me!
Nestlé har som sagt många verksamhetsområden och jag hade massor av frågor förberedda vid vårt telefonmöte om deras projekt och jag visste ju inte mycket om kakaoindustrin.
Jag hade hört om allt från barnarbete till tvångsarbete, människosmuggling och usla förhållanden inom industrin och ville förvissa mig om att jag inte genom mitt samarbete skulle stödja detta.

Jag behövde inte ens ställa frågorna utan jag blev snabbt varse om att det var just detta projektet handlade om! Hållbarhetsprojektet Cocoa Plan handlar just om att förbättra produktiviteten, förbättra livet för odlare och dess barn och förbättra kakaon.
Vi skulle själva få åka ner tillsammans med ett nederländskt team för att prata med människorna som berörs av kakaoindustrin och det är detta mina inlägg kommer handla om!
Redan klockan 6.30 vår första dag i Ghana hämtade bilarna oss och efter ca 7 timmars färd (varav 3 timmar körde chaufförerna vilse hehe) så var vi äntligen framme i Nsokote distriktet!

Frukost i bilen 😉

Bensträckare och kisspaus!

Man fick se mycket längs vägarna.. haha!
Cocoa Nect är ett företag som anlitas av Nestlé för att hjälpa odlarna att få högre avkastning genom att skänka plantor och ge gratis utbildningar och där åt vi först lunch och sedan fick vi en genomgång i hur kvalitetskontrollen fungerar.

Jag hade inte ens smakat på en kakaoböna förr! 100% choklad är ju inte direkt gott..
Men de här bönorna var riktigt goda! Massor med antioxidanter i då de bara var fermenterade och torkade och inte brända än!

Här får vi lära oss de olika sätten de kvalitetskontrolleras.

Inga maskiner utan en kontrollant väljer ut bönor från säckarna och genom färgen på bönorna ser han hur bra bönorna är.
All kakao är här spårbar för att säkerställa kvalitén och för att säkerställa sig om att kakaon kommer från produktioner med goda förhållanden.

En av målen med Cocoa Plan är att öka produktionen för att få så att öka lönsamheten för kakaoodlarna. Hur kan odlarna få fram mer kakao på samma mängd land? Jo med bättre träd!
Ett sätt är att träden får växa under skugga, så vi fick besöka ett ”Nursery” för plantor – gulligt ord! Barnkammare 🙂

Vi körde sedan mot ett samhälle där odlarna får hjälp av Nestlé Cocoa Plan och första stopp var ett kakaofält där vi möttes av ett gäng odlare som sken upp som solar när vi kom!
Där visade de hur de skördade kakaofrukterna, hur de plockade ut bönorna och hur de fermenterades på palm eller bananblad.
Vilken upplevelse att få vara där!

Att kakaobönorna såg ut så här hade jag ingen aning om! Smakade lite som Liche! Höljet var klibbigt och sött.

Följande dagar mötte vi några samhällen, fick prata med odlare och deras familjer, se hur samhällena arbetade med kakaoproduktionen och deras erfarenheter av Nestlé Cacao Plan.
Vilka intryck!! Vi fick t.ex vara med om en välkomstceremoni där vi fick en get som välkomstgåva! Den geten var vi tvungna att ta med oss (otacksamt annars!) och jag tror att den lever gott i något annat samhälle nu 🙂
(Bilderna går att klicks upp)

Vi fick vara med om några ”Business School Training Schools” som skedde ute på fälten.
Där fick odlarna lära sig allt från hur farligt bekämpningsmedel är till hur de kan polinera blommorna för hand för att öka produktiviteten till hur de kan öka omsättningen!

I många samhällen har man som sagt inte tillräckligt med mat. Oftast så är det protein som är bristvara, inte kolhydrater (Kassava äts mycket) och de får därmed näringsbrist.
Ett projekt i Nestlé Cocoa Plan är larvuppfödning! Ja ni läste rätt! Det är en insekt som lever i kokosstammen och vars larver blir riktigt stora och rejäla och lokalbefolkningen anser att det är en delikatess.
Familjerna i samhället får ett ”kit” som de får lära sig odla för att dels kunna äta larverna själva (proteinrikt och näringsrikt) men även för att kunna få en extra inkomst genom att sälja dem.

Jag har verkligen fått mig en tankeställare när det kommer till min egna roll som konsument.
Vi påverkas av så mycket vi läser och hör. Kan vi lita på företagen eller väljer vi att lita på dem som är smartast med sin marknadsföring?
Här är det ju bra att som konsument undersöka hur företagen bedöms av oberoende institut vars verksamhet går ut på att granska företag. Det finns flera stycken såsom Dow Jones Sustainability Index och FTSE4GOOD. Dow Jones Sustainability Index listar världens 2500 största börsnoterade företag. Bara de tio bästa procenten som får vara med här så konkurrensen är hård. Det är ett av världens mest välrenommerade, oberoende hållbarhetsindex. Bedömningen som görs är mycket omfattande, och består bland annat av en detaljerad analys i verksamheten samt prestationer inom främst sociala, hållbara och ekonomiska aspekter.
Nu får det räcka för den här gången! I nästa inlägg tänkte jag visa lite bilder från skolorna vi besökte och hur projektet Cocoa Plan verkar för att alla barn ska kunna få gå i skola och motverka att barnen används som arbetskraft.