Hur jag slutade jojobanta

av Åse

Sotnosar


I går kväll så smsade mamma denna bilden av mig och tvillingarna. Vi var på Mallorca och jag vägde runt 53-54 kilo. Detta var 1999. Twinsen var 1,5 år.
På instagram så fick jag nyss en kommentar:

Fin du är Åse! Men varför började du med lchf? Du va ju smal o jätte fin precis som nu..

Och då kom jag osökt in på detta som jag skrev om i går, att hitta en hållbar livsstil.
På denna bilden hade jag gått ner 28 kilo totalt med Viktväktarna. Min nya vikt hade jag hållit i ca 1 år här.
2000 började jag viktpendla igen och jag gick upp och ner 25 kilo tre gånger (plus massor av andra mindre viktpendlingar som 5-15 kg)
Jag tycker inte det är fel på Viktväktarna. De fungerar! Jag gillade att Viktväkta! MEN för mig var det katastrofalt i det långa loppet. Jag var alltid hungrig och alltid sugen (åt ju för lite fett och för mycket kolhydrater) och lärde mig aldrig vad som skapade mättnad hos just mig. För andra kanske det fungerar galant och det ger dem ett verktyg för att lära känna sin kropp, men för mig var det inte optimalt.
Jag är dessutom kontrollmänniska och allt detta räknade var inte bra för mig. Det är en av anledningarna till att jag inte räknar någonting längre utan fokuserar på konsekvenser. Dvs: Äter jag detta, vad händer då? Utifrån det så gör jag mina val. Det handlar om mättnad, hunger, pigghet, trötthet, viktnedgång, viktökning. Jag är mitt eget facit och utifrån det gör jag mina val, inte på grund av kalorimängd eller kolhydratmängd.
Min anledning till att gå över till lågkolhydratkost var främst att sluta banta, viktminska kunde jag även med lågkalori och lågfett. Så, när jag 2009 lade om kosten till lågkolhydratkost så hände något och det var:

  • Jag blev mätt längre, mindre hungrig och mindre sugen.
  • Jag hade kontroll trots att jag sedan slutade räkna både kalorier och kolhydrater. Jag började uppleva hur mättnad och hungerssignalerna balanserades.
  • Maten slutade vara så laddad.
  • Maten blev GODARE (herregud hade aldrig kunnat gå tillbaka till lättprodukter igen)
  • Det blev mycket lättare att äta ute och borta, jag kunde hålla mig till kosten/planen ändå.
  • Med periodisk fasta så fininställde jag hunger/mättnad ännu bättre och därmed kunde jag släppa ännu mer kontroll och lita på MIG.

Med lågkolhydratkosten så fick jag en hållbar livsstil. Med den som bas, som grund så föll mycket på plats i mitt förhållande till mat.
Så, mitt bästa tips är givetvis att börja äta riktig mat. Ät dig mätt på naturlig och näringstät mat. (givetvis äter man naturligt fet mat då, inga lågfettsprodukter). Köp ekologiskt/gräsbetes så mycket du kan. Bra näring gör mycket för oss. Jag trodde länge att mat bara var energi och det var energin som styrde om jag tjock eller smal. I dag så vet jag att det inte är så! Ju mer i balans min kropp är med rätt näring ju bättre fungerar den, ju bättre mår jag!
Skippa mjöl och socker så långt det går. Skippa belöningsmat till vardags (mat du äter för att det är gott, oftast sötsmakande mat)
Utöver det, skippa allt räknande och fixering vid kolhydrater. Väljer du bort mjöl och socker och äter grönsaker istället för pasta och ris så vågar jag påstå att du nästan är i hamn. Det är inte det exakta antalet kolhydrater som styr vikten utan hur de påverkar vårt ätbeteende.
Låt magen och systemet vila från mat, dvs ät inte för ofta. Ät långsamt och sittandes. Försök att analysera din mättnad, hunger, suget. Vad du äter som triggar hunger/sug, vad som händer som triggar hunger/sug, ät inte allt på tallriken bara för att det ligger där, är du nöjd så sluta.
Nåväl, nogbabblat för mig!
Nu ska jag ta och göra mig lite frukost! 5-åringen är hemma sjuk och hon har precis mumsat i sig bananplättar med turkisk yoghurt smaksatt med Bara Bärs hallonmix. Ett hett tips till er med barn!

25 kommentarer

Yasemin 25 april, 2016 - 19:32

Hej Åse!
Jag jojo bantat något extremt detta år och det är vidrigt hur kroppen tar stryk!
Jag har två små killar och efter min yngsta har jag ca 10 kilo att gå ner, men dom sitter som berget. Sedan 3 veckor tillbaka har jag börja äta lchf och är super nöjd, har helt uteslutit gluten och vitt socker…. Men det händer ingenting på vågen eller på cm. Jag slutade med Viktväktarna i mitten av mars efter att provat på det ca en månad med en vikt minskning på ca 4 kilo men dom satte sig på samma ställe igen när jag la av med VV, jag var ju jämt sockersugen och hungrig.
Hjälp mig, varför händer inget? Jag arbetar även på en resturang som heter PriMaten i Uppsala där vi serverar allt glutenfritt, sockerfritt och ekologiskt så jag har alla förutsättningar att göra detta bra, men inspirationen försvinner lite när inget händer… Hur ska jag göra? Tacksam för svar ?

Svara
Åse 26 april, 2016 - 14:29

Hej Yasemin! Det kan ta ett bra tag för kroppen att ställa om sig till viktminskning speciellt om man gått på en fettsnål lågkalorikost tidigare.
Tålamod =)

Svara
Catherine 9 september, 2015 - 11:34

Jag vill bara säga att din inställning till lågkolhydratkost är den sundaste jag stött på! Min första kontakt med LC-kost var en bok av Skaldeman..den skrämde livet ur mig och fick mig att bestämma att LC-kost inte var något för mig. Dina recept, däremot, är både goda och lättlagade…följer man dem behöver man inte oroa sig över resten. Jag gillar också det faktum att du inkluderar mycket grönsaker och en del nötter och frön (älskar t.ex. din granola), i stället för smör och bacon som vissa andra…Tack för alla recept du lägger upp här, jag har stor nytta och glädje av dem, liksom alla i min omgivning!

Svara
AnnaLena 8 augusti, 2014 - 15:15

Åh!! Precis rätt inlägg att läsa.. Jag får panik när jag tänker på att äta lchf! Men nu har jag fattat galoppen så att säga och dina ord här satt snurr på valet. 🙂
Jag fixar detta och kommer att må toppen!
Ut med mjöl och socker till att börja med..
Tjohoo..
Kram

Svara
Anna 26 maj, 2014 - 13:04

Det är en sak som skrämmer mig med Viktväktarna, och det är att de trots allt vi vet i dag fortsätter förorda margarin, inkl lättmargarin…jag blev helt förfärad när jag läste om vad margarin innehåller och hur det tillverkas. Detta är ett område där VV inte verkar ha hängt med alls, trots att allt fler konsumenter vill ha så naturliga livsmedel som möjligt…
En kollega till mig har viktväktat i några månader nu. Hon har gått ner bra i vikt men är ständigt sugen. Hennes recept förordar lättmargarin, minimjölk och ost med max 17% fett. När hon klagar över sötsug får hon av konsulenten rådet att ta ett äpple eller en banan…först äter hon lite fett, och när hungerkänslorna sätter in uppmanas hon äta en frukt så att hon står sig till nästa (lågfett)måltid…min gissning är tyvärr att när hon gått ner till målvikten kommer hon inte att lyckas hålla den särskilt länge…hon sa själv häromdagen att det är konstigt att inte sötsuget ger med sig, trots att hon hållit på i flera månader. Detta bevisar bara för mig att man inte kan lura sin egen kropp…!

Svara
Jenny 2 februari, 2014 - 19:52

Åse, jag lämnar gemensam kommentar till detta inlägg och inlägget innan. Sitter här med tårar i ögonen efter att ha läst. Du får på pränt allt jag är, känner, gör, tänker! Jag var världens bästa Viktväktare! Extremt nitisk, gjorde precis som jag skulle med grym karaktär, rasade i vikt o nådde min målvikt varenda gång! Och inom loppet av ett år gick jag upp allt igen. Varje gång. Jag törs inte räkna hur många gånger jag gått ner och upp dessa 10 kg (och ett antal mer efter mina två graviditeter).
Januari-april förra året gick jag ner dem igen, med Viktväktarna förstås och i december var jag tillbaka på samma jäkla vikt igen! Dessutom med accelererande magproblem, där jag var tvungen att lägga mig ner efter varje måltid för att magen krampade. Vi var i Thailand över jul och till och med där kunde jag inte gå rak efter att ha ätit. Där och då bestämde jag mig för att göra något åt saken. Funderade först på att utesluta gluten för att se om det var det jag reagerade på, men tyckte då att i så fall kan jag lika gärna skippa kolhydrater helt och kanske tappa nåt kilo på köpet.
Sagt och gjort och resten är historia, om än hittills en ganska kort sådan. Sedan knappt 4 veckor tillbaka äter jag strikt LCHF. Jag som har varit hungrig hela mitt vuxna liv har inte en enda gång känt det där välbekanta suget efter något extra att stoppa i munnen, inte en gång har jag haft magknip och jag har aldrig ätit så gott i hela mitt liv, dessutom går vågen stadigt nedåt! Familjen hakar på på middagarna, fast äter kolhydrater på jobb/i skola och de är lyriska över min nya matlagning!
Säger som du, nu är det färdigbantat!!

Svara
~ Maria ~ 25 januari, 2014 - 07:58

Fina! Du har lärt mig mycket genom åren och barnen mår oxå så mkt bättre av denna kost. Du är en stor inspirationskälla <3

Svara
Åse 25 januari, 2014 - 13:40

Stor kram till dig hjärtat!

Svara
Anna 24 januari, 2014 - 18:27

Du ser ut som en fotomodell, både på bilden och nu…du har rätt i att man måste hitta en hållbar livsstil och inställning till mat! Tack för att du delar med dig så generöst av både erfarenheter och recept!

Svara
Emma Hå 24 januari, 2014 - 16:55

Jag har väldigt svårt för LCHF av den anledningen att kött är så otroligt skadligt för miljön och djuren, och veganska proteiner finns i livsmedel som också är relativt rika på kolhydrater. Annars reagerade jag mest på ditt råd att inte äta för ofta. De flesta säger tvärtom, ät lite och ofta för att hålla hungern och blodsockret på en konstant nivå. Om jag skall få i mig lagom med kalorier blir detta en konstant hungrig nivå! Jag har mycket lättare att äta två eller tre rejäla mål och sedan fasta och inte tänka på mat däremellan, något som ansetts mycket dålig det senaste. Så jag är verkligen glad att du tar upp det! En rejäl gryta med bönor, fullkornsris, vispgrädde och smör håller mig mätt hela dagen. So what om det är 1000 kalorier per portion, man äter ju bara två portioner! 😀
//Emma Hå

Svara
Åse 24 januari, 2014 - 17:29

Hej! Fast ägg och fisk går jättebra som proteinkälla 🙂 Om man äter det dvs!
Håller med, jag tycker det är enklare att äta mig rejält mätt fast äta färre ggr. Trevlig helg!

Svara
Caroline » wwwaddell.com 24 januari, 2014 - 16:22

Det är intressant det där med Viktväktarna. Såg en dokumentär nyligen (https://www.youtube.com/watch?v=J5Bxgnc4964) som bland annat tar upp om Viktväktarna. Det kluriga med dem är ju att det funkar ju faktiskt att gå ner i vikt och hålla den nere ett tag. Men statistik visar att det bara håller några år sedan kommer kilona tillbaka. Och vad händer då? Viktväktarn går tillbaka till Viktväktarna. Vilken suverän affärsidé! Återkommande kunder för livet…
Man får inte glömma att de är en affärsverksamhet och inte en välgörenhetsorganisation vars osjälviska motiv är att göra människor smala. Det kanske låter jättebra när Leila står där och säger; ”Jag äter pasta varje dag och går ändå ner i vikt” – typ. Ja, man kan äta bara godis och gå ner i vikt också men hur bra för hälsan är det?
Kom bara att tänka på det när jag läste din text. Håller med dig totalt – tror det handlar om VAD man äter inte antal kalorier eller points. Om man äter rätt typ av mat behöver man inte fundera så mycket på hur mycket.
Såg också The men who made us fat (samma dokumentärserie som ovan). Mycket intressant! En forskare (?) säger där att ”frågan är inte varför folk är tjocka, frågan är hur det kan finnas smala människor i ett samhälle som är upplagt för att göra oss alla tjocka”.

Svara
Sara 24 januari, 2014 - 16:00

Jag håller med dig, VV funkar jätte bra för att gå ner i vikt men sen då? Det är inte för mig en hållbar livsstil. Inte när man kämpar mot hunger och sötsug. LCHF däremot är ju som rena miraklet faktiskt. Inte bara för viktnedgången utan även för hur magen känns (inte uppblåst, inte svullen), hungern är borta och mer stabil, suget är borta och det är inte alls så svårt eller jobbigt som jag trodde. Efter nu 5-6 månader så mår jag bättre än någonsin och det är enkelt att hålla vikten.

Svara
Eva 24 januari, 2014 - 14:46

Hej Åse!
Som många andra så tänkte jag att så fort vi kom in i januari att nu jäklar är det dags för beach2014… Vad som bla fick mig att tänka så var dels att vågen tangerade all time high och därmed förklarade varför kläderna satt så obekvämt, dels att mitt allmäntillstånd inte kändes riktigt hundra procent med många förklylningar i höstas.
Så jag köpte din bok (viktminskning med LCHF), efter att någon rekommenderade din blogg och efter lite läsande så tycktejag att ditt synsätt lät vettigt!
Jag har som sagt inte hållit på så länge så min resa har bara börjat men jag känner redan nu att dels har min ballongmage försvunnit, min magknip är obefintlig, jag är inte lika hungrig, mitt sötsug försvunnit och jag har tappat ett par kilo. Men framför allt så är det inte krångligt! Hela familjen har fått åka med på det här, jag har inte bannlyst kolhydraterna för dem som vill ha men det äts bra mycket mindre ris, pasta och bröd nu. Dessutom blev mina barn förtjusta över att pizza fortfarande serveras (din är jättegod, den fick mkt väl godkänt av två finsmakare!). Så tack för inspirationen och en livsstil som gör det lätt för oss att efterleva!Många kramar från en tvåbarnsmamma som förrut var helt slut vid kl17!

Svara
Kikki 24 januari, 2014 - 12:41

Hej Åse.
Jag undrar varför du inte uppdaterar din app lika mycket som din blogg med recept?
Hade varit kul om alla recept kom in på appen också.
Sen undrar jag om det finns något system i appen för att se vilka recept som är senast inlagda?
Ha det fint.

Svara
Åse 24 januari, 2014 - 12:44

Hej! Därför att först och främst så är bloggen min huvudsakliga plattform. Det är här jag verkar och arbetar mest. Appen innehåller NÅGRA av mina samlade recept. Sedan så kostar det inte mig något att uppdatera min blogg utan jag har ju bloggen bl.a som arbetsuppgift.
Appen däremot, den utvecklar ju inte jag utan jag och mina samarbetspartners får betala en utvecklare för att uppdatera den och det gör vi några gånger om året, då några extra recept kommer in. Men som sagt, appen är inte min huvudsakliga plattform, det är här allt sker.

Svara
Hanna - Min vardag, smycken och mode 24 januari, 2014 - 12:28

Bra inlägg!

Svara
uppochhoppa 24 januari, 2014 - 11:59

Jag tycker det här var ett väldigt läsvärt och tänkvärt inlägg Åse! Grattis till din balans. Jag är ju ingen lågkolhydratare själv, men kan förstå och se att det här verkligen är toppen för dig, och är glad att du lyckats så bra. Det liksom strålar balans och ”inga konstigheter” kring det här inlägget. Exakt så och det försöker jag också förmedla, men med träning som bas och kost som då och då tillägg. Och då menar jag att det fungerar alldeles utmärkt med backintervaller och blåbärspaj – i min värld, och i mångas. Ingen hets, men smarta val, och just det där ”äter jag det här så händer det här”. Tränar jag det här så vinner jag det här. Bra och smart! (svamlig kommentar, sorry )

Svara
Åse 24 januari, 2014 - 12:02

Haha nä förstår precis! Det kan vara så solklart när det fungerar och ändå så svårt när man är på ett ställe där man inte får ihop pusslet. Kram!

Svara
Ann-Sofie 24 januari, 2014 - 11:16

Men vilken fin bild ♥
Det tar ett tag innan man lär känna sig själv och sin egen kropp, tycker det är häftigt att se och känna vilken skillnad det gör beroende på vad jag väljer att äta och inte. För att inte tala om vad träningen gör för mig, vilken endorfin kick jag får när jag rör på mig!
Önskar dig en finfin fredag och hoppas att sjuklingen piggar på sig, kram ♥

Svara
Elisabeth Lisa Boman 24 januari, 2014 - 11:14

Välmåendet är oslagbart med Lchf! Jag har också Viktväktat ett antal gånger, och visst fungerar det bra. Men det är inte jämförbart hur man mår kroppsligt med Lchf.
I dag får jag min nya bok, Lev gott med LCHF och periodisk fasta 😉 Den ska jag g(r)otta in mig i, en stund, för att påbörja PF på måndag 🙂
Tack!

Svara
Weronica - Living by W/Days and Weekends 24 januari, 2014 - 11:11

Jag måste säga att många av dina inlägg om kropp i balans och hur man reglerar sin egen energi är så inspirerande! Även om jag inte äter LCHF-kost fullt ut, så tycker jag att du har många vettiga tankar kring hur man får till en hållbar livsstil. Jag har fått många ögonöppnare genom dessa inlägg och det känns fint att vara på en plats i livet där man trivs fullt ut. Tack! Trevlig helg!

Svara
Åse 24 januari, 2014 - 11:13

Vad glad jag blir! Tack för dina rader! =)

Svara
Mette 24 januari, 2014 - 10:59

För mig är det också toppen! Har gått från ”migrän” / huvudvärk var och varannan dag till att nästan aldrig ha ont i huvudet. Hade jag vetat om att det fungerat hade jag minskat med socker och kolhydrater för flera år sedan 🙂

Svara
Åse 24 januari, 2014 - 11:06

Åh vad härligt! Ja tänk så många hälsovisnter många får genom att ta bort mjöl och socker!

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.