Varför äter vi saker som inte är nyttigt för oss? Varför kan vi inte bara bestämma oss för att vi ska aldrig mer överäta sött och vi ska aldrig mer överäta kolhydrater? Bara att bestämma sig!? Det kan väl inte vara så svårt?
Men extrakilona och suget efter socker är inte vårt fel! (Vi har dock ett ansvar att bryta mönstret!) Människans hunger och mättnadssystem är uråldrigt och har inte anpassat sig efter vårt överflöd. Men vi kan överlista naturen genom att samarbeta med den! Vad vi behöver göra är att lära oss om vad som styr våra behov och hur vi kan påverka systemen!
Hjärnan älskar socker!! Varför? Ju sötare, desto mer energi, en koppling som våra förfäder snabbt lärde sig. Sött är den mest lättsmälta kolhydraten, det används direkt som bränsle. Det är ett snabbfix och därför attraktivt! Sött signalerade också ”ofarligt” så sött är en viktig del i vår överlevnad, det är dock ett system som inte uppdaterats sedan hedenhös och därför ställer det till problem för oss idag, i vårt samhälle där vi inte lider brist på mat.
Vad händer när vi är hungriga och äter?
När vi är hungriga aktiveras musklerna och pulsen ökar, vi blir spända och på hugget – jakten på mat kan börja! Vårt belöningscentrum aktiveras. Systemet är skapat för att belöna oss när vi gör saker som är bra för människans överlevnad, vi ska njuta av mat, dryck och sex.
När vi fått mat och börjar bli mätta och belåtna känner vi eurofi. Hjärnan utsöndrar endorfiner som är kroppens eget morfin. Nu mår vi bra!!
Dopaminduschen (dopamin=belöning, utlovar tillfredställelse) stryps och ett annat ämne, serotonin ökar. Serotonin har en lugnande och tröstande effekt (inte konstigt en del självmedicinerar ångest etc med mat och speciellt kolhydrater!)
Sött har en särställning i belöningssystemet, m.a.o belönas vi och mår extra bra när vi väljer sött!!
Vilken kamp vi för!!! Inte konstigt att många förlorar den!
Sötma triggar hungern! Varför?
När vi blir hungriga ökar aktiviteten i musklerna, pulsen ökar – Nu ska vi ha mat!! När vi börjat äta så blir vi lugnare och taggar ner men socker och mycket kolhydrater håller oss kvar i hungerfasen, bla genom att öka aktiviteten i musklerna. Jaktbeteendet slås inte av! Vi fortsätter att äta mer än vi egentligen behöver.
Men den viktigaste anledningen är att sött är hjärnans valuta! Ju mer socker och kolhydrater vi äter ju mer vill kroppen ha.
Därför blockerar sött mättnad, hjärnan vill att vi ska fortsätta äta!
Något som jag tycker är otroligt intressant är att hjärnans minnescentrum aktiveras vid en dopamindusch. Så substanser som kan göra oss beroende (narkotika, nikotin, alkohol, socker) gör avtryck i vår hjärna. Hjärnan minns! Därför känner vi sug efter belöningen varje gång vi hamnar i en miljö där vi är vana vid att få den! Så vi kan alltså bygga våra egna säkerhetssystem genom att undvika miljöer som vi förknippar med sötsaker, skapa nya minnen och nya avtryck/associationer! Detta är något viktigt, jag märker själv hur jag kan bli sötsugen i vissa situationer (bion) fast jag egentligen inte har ett fysiskt sug (LCHF). Vi som har lite högre dopaminbehov, tror jag kan ha det lite svårare att tygla vårt sug efter socker och kolhydrater.
Källa: Egna reflektioner + Hjärnkoll på vikten -Martin Ingvar, Gunilla Eldh
Era tankar och feedback i kommentarsfältet ger mig också mycket glädje och inspiration! ︎
26 kommentarer
Har ätit kolhydratsnålt sedan 5/1. Egentligen mer åt GI-hållet eftersom jag äter dinkel och ex fullkornspasta, bulgur etc. Varvar med dina inspirerande recept – och familjens favorit har blivit lasagnen 🙂 Hittills har både jag och maken lyckats tappa 8 kg så vi är hur nöjda som helst. Hjärnkoll på vikten har blivit min inspirationskälla och bibel! När jag känner att jag håller på att falla så brukar jag sätta mig och bläddra i den. Den ligger alltid framme så jag ska se den. Fantastisk bok!
Vad härligt!! Grattis till att ha hittat en kost som fungerar för dig och er!!
En stilla undran; vad är det som ”fattas” en när man faller in i gamla mönster?
Har alltid varit normalviktig men hetsäter godis och snabba kolhydrater, kan klämma i mig mängder… Började med lchf för några månader sen, inte helt strikt men försöker mitt bästa. Mår så himla bra av det! Och ändå faller jag för jämnan in i gamla hjulspår och klämmer i mig en chipspåse/ choklad tills jag mår illa. Vad skall jag göra? Borde jag hålla helt strikt diet i alla fall? Eller äter jag för lite av något, tex fett? Önskar att någon kunde svara mig, för jag vill verkligen ta tag i mitt liv!
1. Stryp allt som kan trigga dig, hur äter du idag?
2. Undvik miljöer där du vet att du triggas
3. Ju längre tid du undviker sött/kh i större mängd ju mindre är risken att du ”faller dit”
4. Fundera på var/när/varför detta händer
Åh, tack! Måste alltså ta ett allvarligt snack med mig själv 🙁
Det som föll bort från kommentaren där ovan var VARFÖR jag inte håller helt strikt diet. Vikten rasade snabbt i början och trots att jag mådde bättre än någonsin så ”vågade” jag inte fortsätta den stramare linjen – vill ju inte bli underviktig heller. Och jag tror det var där det slog slint för mig – ju mera jag unnar mig, desto mera rinner snålvattnet i olika situationer.
Måste faktist tänka igenom allt ordentligt, hur fungerar min kropp, när slår sötsuget till osv. Kanske också våga löpa linan ut och strama till kosten, vikten kan ju inte rasa i all evighet?
Tack för en underbar, inspirerande blogg som får andra att tänka till! Kram!
Nej det kan den inte, detta är en bra artikel som du kanske kan hitta vad som fungerar när du vill stoppa viktminskningen men ändå inte äta det som triggar: https://www.annahallen.se/category/upp-i-vikt
KRAM!!
jag älskar stuvad spenat..med smör å vetemjöl..nån som har ett nyttigare recept
Spenatsoppa med smör och vispgrädde +hårdkokta ägghalvor med Herbamare örtsalt. Mums fillibabba!
Behandlas för hetsätning inom sjukvården och jag får höra att det är fettet jag söker (och triggas av) när jag hetsäter och inte kolhydraterna. Får inte riktigt det att gå ihop med mina upplevelser men förr i tiden ansågs åderlåtning vara boten mot allt… 😉
Varm kram!!
Visst är det viktigt att äta det man mår bra av men mycket handlar också om sunt förnuft. Att motstå frestelser i stora mängder och kanske bara unna sig något gott då och då. Själv älskar jag grönsaker och frukt, kolhydrater inkluderat. Jag älskar även choklad, och då inte den nyttiga 70%. Jag rör på mig dagligen. Cyklar till och från jobbet, en mil sammanlagt. Jag dricker massa vatten och öser inte på mat på tallriken.
Vad jag försöker förmedla är att i lagom doser tror jag inte att man förstör kroppen genom att äta lite kolhydrater och socker. Jag vill njuta av livet genom att unna mig sådant som får mig att må bra. Om jag har tur att bli riktigt gammal så tror jag inte att jag kommer ligga på min dödsbädd och önska att jag ätit mindre socker och kolhydrater i mitt liv.
Problemet är inte att äta lite kolhydrater eller äta lite socker, problemet är att ”lite” kolhydrater och ”lite” socker får mååååååånga av oss att äta MYCKET av detta pga den triggande faktorn. Det har inget med det sunda förnuftet att göra, som sagt vårt belöningscentrum är betydligt starkare än vårt sunda förnuft, hade vårt sunda förnuft kunnat styra över det då hade vår art inte gått framåt. Vårt belöningscentrum ska garantera vår fortlevnad.
Så vår fortlevnad är endast grundat på att äta kolhydrater och socker? Jag tycker allt det här låter väldigt konstigt.
Vi har starka drifter att äta enkel energi ja. Många kan äta precis som du och hantera det bra, men för många människor som fått obalans i serotonin och dopaminnivån pga ett för stort kolhydratintag tidigare så hjälper det inte med ”sunt förnuft”. I såfall har alltså alla överviktiga brist på ”sunt förnuft”? Många överviktiga har provat allt, de kan ofta väldigt mycket om hur man BORDE äta men klarar inte det, varför?
Men kolhydrater är inget ont och våra kroppar kan hantera lite socker då och då, det är inte det som är problemet, prolemet är att många har en väldigt låg toleransnivå mot det och triggas till överätning, det var det artikeln ovan tog upp.
Är du intresserad av hjärnans kemi så kan jag rekommendera Martin Ingvars ”Hjärnkoll på vikten”
Jag tror fortfarande att mycket handlar om ”sunt förnuft”. Det vi får i oss måste vi förbränna. Om man försöker att gå ner i vikt räcker det inte bara att äta sunt, man måste även röra på sig. Jag är säker på att de flesta kan gå ner i vikten genom att äta mångsidigt i mindre portioner och genom att röra på sig.
Jag håller inte med dig, det är en rar tanke men fungerar inte i praktiken tyvärr: https://www.annahallen.se/kan-man-ata-lite-av-allt
Konstigt, fungerat för mig. Jag har gått ner 15 gravidkilon genom att enbart äta mindre portioner och att cykla till och från jobbet.
Nej det är inte ett dugg konstigt, vi är alla olika med olika biokemi, olika insulinkänsligheter, olika mycket i baggaget. Ingen väljer att vara sockerberoende, ingen väljer att vara sockerkänslig.
Jag har gått ner i vikt 3 x 25 kilo genom att göra precis som du, av ren viljestyrka – jag var sockersugen varje dag men använde mitt ”sunda förnuft”. Men jag gick upp allt igen, varför? Pga att den mängd kolhydrater jag åt triggade mig att äta mer och det var omöjligt att hålla ut i längden. Den mängd kolhydrater jag åt är kanske en mängd som många klarar av bra, men jag klarade inte det. Jag har gått ner 20 kilo med LCHF och varit viktstabil i 3 år för att detta passar min biokemi, jag stryper det som triggar mig och då kan jag då och då äta socker, fast min toleransnivå är väldigt låg. Jag har full respekt för ditt sätt att äta och att det fungerar för dig, jag misstror dig inte en sekund – men det är inte det som passar alla.
Vi ska äta den mängd kolhydrater som vi gör av med (genom aktivitet) men vi måste se över att vi inte äter mer kolhydrater än vad som triggar oss att överäta (och alla överäter inte av kolhydrater!)
Lycka till med allt!
Du också! =)
Intressant skrivet! Sedan jag slutade med socker är jag ALDRIG sugen på något onyttigt. Skrev om det senast idag. Att jag inte ens tänkt på godis på tre månader. Det är rekord!
https://blogg.mama.nu/fiafit/2012/03/15/godis-vad-ar-det/
Hej du vackra kvinna 🙂 usch så sjukt vad man gör mot sig själv ibland. I sön hade jag en svullar dag även fast jag vet hur mycket det förstör. Det började när jag var på Ikea å tänkte, äh idag ska jag ”unna” mig något sött för det är jag värd!!?? Så jag åt inte bara en utan två cheescake. Om jag ändå ska så varför inte köra all in.. Kvällen fortsatte i samma söta tema. Åt godis till jag mådde illa. Finns inget stop när jag väl börjar. Varför gör jag så mot mig själv 🙁 mitt sug är borta efter 9 mån med lchf men även fast inte kroppen skriker socker så gör min hjärna det. Kommer jag någonsin kunna sluta med dessa svullardagar.. Jag älskar att leva efter lchf och jag mår så bra! Jag vet ju hur mycket en sån här dag förstör min viktminskning men ändå så gör jag så här.. Inte klokt ju. Är ju så duktig i övrigt med kosten och även tränng senaste tiden men ändå så får jag dessa infall. Försöker att inte äta bär, nötter och viss mejeri för ofta för att jag är rädd för att det triggar igång suget. Jag vet vad jag bör och ska men beter mig som en knarkare när jag får dessa infall! Ska verkligen inte göra så här igen! Om jag ändå kunde göra exempelvis en pannacotta ist med sukrin. Är ju bättre att göra en lchf efterätt å lyxa, det förstör väl inte? Viktminskningen kanske avtar men jag går väl ändå inte upp av det? Vill någongång ibland kunna lyxa med lchfbak/ dessert. Kram
Bra inlägg!
Väldigt intressant och tänkvärt, bra skrivet!
Visst är det otäckt det där när hjärnan spelar en ett spratt.
Kom på mig själv att tänka på godsaker i en viss situation häromdagen, fast jag egentligen inte alla var sugen,bara för att situationen brukar innefatta ngnt gott.
Kram kram
Lina
När vår förstfödda var nyfödd och var tvungen att genomgå ett antal kirurgiska ingrepp, så fick vi en spruta med ”lite sött” i som vi skulle låta henne smutta på, så att hon inte tänkte på att de bytte bandage, eller satt nålar eller vad det nu var de höll på med…. på en neonatalavdelning på ett universitetssjukhus på tiotusentalet. i Sverige. 🙂 Det var tydligen bevisat att söt smak får oss att må bättre. Snacka om att införa tröstätandet i tidig ålder. Motståndare som jag var, redan på den tiden fick mig att hellre lägga henne vid bröstet och sitta och amma när läkarstudenterna gjorde vad de skulle med henne.
*reflekterar*