Ett grundförslag för sin bästa kost

av Åse

Jag funderade lite i går på mig själv och min egen kost, efter en gullig kommentar här på 56kilo. Jag har aldrig varit så avslappnad och harmonisk i min egen kosthållning som jag är nu. Jag har tydliga ramar men gränserna är mer utsuddade än de varit innan. Efter min utbildning i augusti så bestämde jag mig för att nu ville jag komma i bra form igen. Jag ”unnade mig” på tok för mycket och för ofta och det var inte hälsa för mig. Så jag bestämde mig för att satsa helhjärtat på träningen och kosten. Med handen på hjärtat så ska jag erkänna att träningen kan bli mycket bättre men jag ger inte upp! Jag älskar att träna men är duktig på att prioritera annat. Kosten fungerar dock klockrent trots att jag inte är lika strikt som jag varit innan. Vikten kryper stadigt neråt och jag funderade på hur jag tänker och vad jag gör och jag förstod att det handlade ju om att jag är medveten om att jag är en tjockis! Min mentor Anna Hallén har varit (och är!) en fantastisk lärare och vän och jag är så tacksam att jag gick min utbildning till kostrådgivare här nere i Skåne så vi fick henne som huvudlärare på utbildningen (Anna bor utanför Helsingborg, i Ängelholm) Man känner igen sig i Anna, hon vet hur vi tjockisar fungerar och tänker och trots att jag kunde så mycket om både mig själv och kroppen så insåg jag att jag hade så mycket mer att lära mig. Anna pratar om tjockisar och smalisar hur olika vi tänker och hur olika vi äter. En tjockis kan vara både tjock och smal – en smalis är dock alltid smal. Nu pratar ju jag om beteende. Ett tjockisbeteende. Jag kommer alltid vilja ha den största biten, jag kommer alltid behöva slåss mot att jag hellre vill ha 21 bitar än 5, ja ni vet.
Jag har alltid behövt tydliga ramar, men jag har varit väldigt snabb med att förbjuda mig själv. I och med förbudet så glorfierade jag det förbjudna och trots att jag gick på strikt LCHF som fått bort det fysiska sockersuget så har jag när jag varit glad, ledsen, trött etc gärna velat belöna mig med skit, det förbjudna – högsta vinsten. Och eftersom jag då frångått det jag bestämt mig för är bra mat så kan jag ju lika gärna löpa linan ut och då har det blivit att jag velat passa på att äta av allt. Med andra ord så silade jag bort mygg men svalde kameler!
I min utbildning lärde jag mig näringsysiologin och näringsläran men jag lärde också känna mig själv, genom att Anna stod där, naken och blottade sig själv och hur hon fungerade. Den viktigaste lärdomen var att vi alla är olika, att fråga sig ”För vem och varför?”. Anna avdramatiserade LCHF kosten för mig.
Jag är inte sockerberoende. Jag triggas inte fysiskt av lite socker, morötter, en frukt, en skiva surdegsbröd etc. Jag undviker maten till största del eftersom jag vet att det är inget som bygger en hälsosam kropp och jag vill vara mätt och ha energi men vid valda tillfällen är det inget som stjälper mig, det har jag insett nu.
Jag har alltså fått avdramatisera maten. Den är inte svart eller vit längre. Jag har valt att ha en mer avslappnad syn på LCHF eftersom det hjälper mig att inte svänga hit eller dit. Det får mig att välja bra mat, framför dålig men jag kan äta lite av annat utan att gå bananans. Vad innebär detta för mig? Det innebär att jag till vardags alltid äter LCHF. Jag äter proteiner, fett och grönsaker. Lite nötter. Helst inte bär och yoghurt. Att jag äter strikt de dagarna när inget annat pockar på gör att jag, när tillfället uppstår kan äta lite av annat utan att överäta det. Jag har fortfarande tydliga ramar, men i stället för att kategoriskt avstå så väljer jag att göra så bra jag kan – det mår jag bra av. Jag äter fyllningen i en dessertpaj, fast jag får i mig lite socker – men jag avstår pajbottnen. Jag kan njuta av några fina praliner till fest eller helg, jag avstår alltid pasta, ris, vitt bröd men kan njuta av lite rotfrukter och två potatisar eller en skiva gott kornbröd. Jag har bestämt mig innan en fest eller dylikt att vara liberal men inte tillåtande av allt, för mig är det ett framgångsrecept ”Göra 80% rätt 80% av tiden gör 99% av resultatet. Göra 80% fel 20% av tiden gör de övriga 1%”
– men för många hade detta inneburit tvärtom, många måste avstå helt av olika anledningar.

LCHF är inte en metod, det är ett grundförslag om hur du enklast kan hitta din bästa kost. (citat Anna Hallén)

 
Gillar ni inlägget, klicka gärna på hjärtat under inlägget och dela gärna ♥ Tack!
Era tankar och feedback i kommentarsfältet ger mig också mycket glädje och inspiration! ︎
 

25 kommentarer

Terese 5 december, 2011 - 02:28

Amen to that! Well said! Sitter i Kanada där LCHF är helt okänt och där man tror att ägg-gula är farligt. Tack för en fantastisk blogg! Keep it up!

Svara
Åse 5 december, 2011 - 08:44

är det så?!! Förhoppningsvis kommner de snart i fatt oss 😉

Svara
Sthlms tjej 23 november, 2011 - 15:23

Älskar dina personliga inlägg och bloggen ger verkligen inspiration och tankeställare. Jag har LCHF: at sen ca 2 månader tillbaka och det känns mer och mer som en livsstil. Jag har haft 2 stora ”återfall” där magsmärtor och migrän kommit som ett brev på posten efter att jag ätit socker och mjöl. Viktnedgången står ganska still…tyvärr…och jag vet inte riktigt vad jag ska ändra på. Känner mig ofta yr men jag hoppas det är övergående.
Hade du några återfall och hur tacklade du det i början?

Kram och tack igen för en superbra blogg!!

Svara
Pär 23 november, 2011 - 07:13

Känner igen mig så mycket i det du skriver, bra formulerat! Har gjort en viktresa (neråt) sedan nyår och tackvare LCHF har det varit njutning snarare än en plåga. Är sedan sommaren nöjd med vikten men nu gäller det att hålla den. Har funderat mycket hur min kost ska se ut i framtiden och blir mer och mer säker på att LCHF är rätt. Gillar ditt resonemang och tar med mig det, speciellt ”Göra 80% rätt 80% av tiden gör 99% av resultatet. Göra 80% fel 20% av tiden gör de övriga 1%” .

Svara
Åse 23 november, 2011 - 11:28

Gratts till målgång och varmt lycka till nu mned att hålla vikten!!

Svara
jenn 22 november, 2011 - 17:30

Du blir bara klokare och klokare , bättre och bättre finaste du. Jag försöker också tänka så och det fungerar för det mesta. Mitt stora problem är min kvarnsten om halsen till make. Han vill så gärna hjälpa till men han stjälper snarare i sina försök. Häromdagen när vi pratade kost kom idiotkommentaren ” men du kan väl inte äta grönsaker, de innehåller ju kolhydrater” ehhh. och barnen. Jag försöker leta bra recept som även kan passa de kräsna småtrollen men det är svårt. Haha vi behöver nog nått program o gå efter alla fem. Det som går bäst för mig just nu är nog träningen även om jag ser säkert hysteriskt rolig ut som tjockis när jag svingar vikter för blotta livet 🙂
kram fina du.

Svara
Catrin 22 november, 2011 - 16:50

Jag börjar känna mig tjatig som alltid säger samma sak, men…vilket bra inlägg! Välskrivet, informativt, lättläst och intressant.

Svara
malin 22 november, 2011 - 13:34

Jag är ju så glad när jag läser dina såna här inlägg för du skriver så man känner igen sig o att man fattar.
Jag har en på jobb som precis börjat med LCHF (kul) men talar med det om alla till alla.
Äter inga nötter, inga rotfruktor ingen choklad osv… så när jag säger att det blir lite nötter de dagar jag tränar , två bitar mörk choklad på helgen , och att jag äter lite kesella med 10 hallon o en skvätt grädde, hujamej vilken syndare 🙂 MEN det är så att jag har släppt nojan kring mat, är alltid mätt o känner mig piggare o bra i magen så ska jag hitta en balans som funkar resten av livet så har jag hittat det 🙂 jag kör på ditt motto. Lite ”skit” klarar kroppen om man äter o lever rätt resten av tiden.
Kram o tack för ett bra inlägg

Svara
malin 22 november, 2011 - 13:37

glömde ju, jag är en smal tjockis jag med, ialla fall nästan smal. lagom är bäst….
Min träning o min mat funkar bra så det kommer att ge resultat på måtten så småningom men jag har ingen brådska!

Svara
Åse 22 november, 2011 - 13:53

Tror jag också! Heja!

Svara
Åse 22 november, 2011 - 13:53

Brukar vara så med nyfrälsta 😉 Det är lätt att leverera sitt eget sätt som allas sanning 😉 Men hennes/hans facit är inte ditt facit. KRAM

Svara
Caroline 22 november, 2011 - 13:20

Det är roligt att du skriver just om tjockisar och smalisar.
Jag är absolut normalviktig, kanske rent av smal enligt vissa, men inne i mig är jag övertygad om att jag är en tjockis. Instinktivt vill jag också alltid ta den största biten.
Jag har ”lärt” mig att ta en mindre bit, inte ta för stora portioner. osv På senare tid äter jag också mer enligt LCHF. Jag känner mig mycket mer avslappnad och behöver inte kämpa för att avstå. Det känns bara så mycket skönare.
Tack för all härlig inspiration!

Svara
Hannah 22 november, 2011 - 13:19

Det här var det absolut smartaste du skrivigt på länge. För vem och varför – det är vad alla borde fråga sig! BRA!!!

Svara
Christine 22 november, 2011 - 12:11

Jamen precis! Kan inte annat än hålla med. Jag är en tillfrisknande sockerberoende, och jag mår så mycket bättre med LCHF! Keep it up!

Svara
sara 22 november, 2011 - 12:05

Älskar att läsa din kloka ord. Sitter bara här o nickar o håller med dig. Nu har jag och min sambo inte ätit LCHF så länge (några veckor) men vi mår så mycket bättre. Jag har lite svårare för att gå ner medans min sambo har det lättare. Rutorna på magen som fanns där när vi träffades börjar synas igen haha, en litet bonus 🙂

Tack för alla kloka ord och råd
kram!!

Svara
Anna-Lena 22 november, 2011 - 11:31

Det är så skönt när man kommer in i ”ditt” tänk, man mår så mycket bättre och livet kretsar inte bara runt maten.

Känner igen mig så mycket med är oxå normalviktig ”tjockis”.

Tråkigt att jag inte kan komma på lördag hade varit så mysigt att träffa både dig och Vickan.

Förresten så var jag och hälsade på henne i natt (i min dröm alltså). Hon hade ett mycket märkligt hus, stort som ett slott och konstig inredning, inte mycket som stämde ; )
Ibland fattar man inte hur drömmarna går ihop ; )

Kram till goaste och bästa Åse för alla dina kloka inlägg.

Svara
Sara Rowland 22 november, 2011 - 10:48

Jag kan bara halla med ÅsaS!!
Sen jag hittade din sida och lade om min kost sa har jag hallt min idealvikt konstant och efter snart 40 ar av eksem och hudproblem sa har jag antligen fatt bra hy 🙂
Har i Wales existerar ju inte LCHF snarare pommes paradiset och ALLA fragar mig hur jag kan ata som jag gor och inte vara overviktig.

Hejjar pa dig och din sida som ger sa mycket inspiration och goda rad!!

Sara x

Svara
ÅsaS 22 november, 2011 - 10:21

Du är klok du! Och en förebild för många! Tack vare dig, och din sida, har jag fått en helt ny värld öppnad för mig – en värld där jag har hittat vägen till att må bättre, både i kropp och själ. Tar till mig mycket av det du skriver, apar efter recepten, som sen modifieras om så de passar min familj och deras smak (du vet, barn – och karlar – kan vara kräsna och kinkiga när det gäller nya rätter med nya smaker…) Jag har äntligen insett att jag kan äta det goda på matbordet, med gott samvete och utan svullen mage – jag behöver inte äta ALLT, bara för att det är gott. 🙂 Utan bara i lagoma mängder, och nån gång då och då.
Nu nalkas december, med allt firande – advent, födelsedagar, Lucia, jul och nyår…och en massa annat däremellan, det blir en prövning, då jag vet, av erfarenhet, att jag ser gravid ut i januari. Nu har jag tänket klart för mig, så i år, hoppas och tror jag, att det kommer att bli så mycket enklare att äta med måtta, och ändå må fortsatt bra. Jag har fått redskapen, nu är det upp till mig att använda dem.

Kram på dig fina du! ♥
ÅsaS

Svara
Åse 22 november, 2011 - 10:24

Gulle du! Låter fantastiskt och jag vet ju hur du menar och känner dig! Välj ut godbitarna och njut av dem och skippa sådant som inte är av värde. KRAM fina Åsa!

Svara
Tove 22 november, 2011 - 10:13

Du är lika klok som vanligt och jag längtar tills vi ska ses nästa vecka!! Precis som vanligt känner jag också igen mig exakt, jag är också en tjockis fastän jag alltid varit smal eller åtminstone normalviktig! När jag släpper tyglarna skenar jag iväg fullständigt! Det är först nu med LCHF som jag känner att jag kan äta avslappnat och normalt och avstå från fika, inte för att jag tvingar mig själv utan för att jag inte är så sugen. Underbart är det! Men jag har fortfarande en bit kvar tills jag hittat min balans och mitt sätt att äta och leva, men jag närmar mig 😉

Svara
Åse 22 november, 2011 - 10:25

Ja vi är många normalviktiga som är tjockisar 😉
Det är en underbar frihet att ha LCHF som kost! All pepp fina du och så ses vi nästa vecka!

Svara
CamillaP 22 november, 2011 - 10:06

Precis pricken över ”i”:et =) Så känner jag precis och det är ganska härligt att bara känna att man är trygg i sina beslut och att det funkar vara så avslappnad!!
Förra helgen skulle vi ha söndagsmiddag hos min pappa, han mailade mig ett recept på blomkålsmos och frågade gulligt, är detta OK som tillbehör till er som inte äter potatisgratäng??!!! Hehe HELT naturligt!
Puss på dig din kloka kvinna <3

Svara
Åse 22 november, 2011 - 10:26

PUSS på dig! Och vilken gullig pappa du har!! =)))

Svara
ulrika 22 november, 2011 - 10:04

Mycket bra och tänkvärd läsning, precis vad jag behövde, som just i dag börjat om efter en tid med för mycket av allt!
Känner själv när jag äter rätt att jag blir mer avslappnad och på bättre humör. Och kan inte fatta att jag utsätter mig för allt skräp fast jag vet konsekvenserna av det.

Hoppas du mår bättre efter magsjukan.

Kram

Svara
Åse 22 november, 2011 - 10:27

All pepp till dig!!
Jadå nu är jag på banan igen! =) KRAM

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.