Att äta sig smal med LC kost

20 september, 2011

Här kommer ett inlägg om lågkolhydratkost och viktminskning för är det något som ligger mig varmt om hjärtat så är det den kombinationen. Men jag får också väldigt många frågor om just detta med att inte gå ner i fettmassa på LCHF och därför tänkte jag än en gång belysa detta lite.
Detta inlägget är främst riktat till kvinnor!

En man går ofta väldigt enkelt och väldigt snabbt ner i vikt med LCHF och anledningen till det är många men en anledning är att män dels inte fördärvat sin kropp med diverse dieter, de har ofta ätit sig tjocka medan vi kvinnor ofta bantat oss tjocka.
Många kvinnor har en ganska låg ämnesomsättning pga alla våra jojobantningar och även om kalori in och kalori ut regeln inte stämmer speciellt bra så stämmer däremot energi in – energi ut principen, det är det som är energibalans. Vi måste förbruka mer energi än vi tar in, dvs ha negativ energibalans. Det är nog den största missuppfattningen kring tex LCHF, att man kan äta hur mycket som helst, att energibalansen inte spelar någon roll och det gör det! Det är ren näringsfysiologi! Fast det finns många parametrar kring det och det är inte så enkelt att ta reda på vad vårt energibehov är. Så, fast man äter hur rätt som helst med lågkolhydratkost så är nog det största problemet för kvinnor att vi får i oss mer än energi än vi gör av med. Men man ska också vara medveten om att det finns studier som pekar mot att det finns en metabolisk fördel med att äta lågkolhydratkost! Det nämns siffror som 300 kcal, om dessa stämmer vet jag inte (att man kan äta ca 300 kcal mer på en LC kost jämförbart med tex tallriksmodellen och ändå gå ner lika mycket i vikt)
Män har generellt också ett annat ät beteende än vi kvinnor. Vi kvinnor vill småäta, vi vill ha substitut till fika, vi vill belöna oss med något gott och vi vill många gånger både ha kakan och äta den när det gäller mat och viktminskning. Det är detta beteendet som fördärvar vår viktminskning. Män äter sig ofta mätta på saker som är BRA för viktminskningen dvs naturligt fett och protein.
Vi har också genom otaliga bantningar, jojobantningar fått rubbningar i våra hunger och mättnadshormon ghrelin och leptin. Detta innebär att vi många gånger äter för mycket och med en lågkolhydratkost med mycket fett så kan det bli förödande därför att volym triggar insulinutsöndring! Mao överäter vi ofta även av bra mat med lite kolhydrater så påverkar det vårt insulin. Och för mycket energi än vi behöver triggar också insulinundsöndring! Många av oss som varit överviktiga har en tendens att vara för glupska, även på lågkolhydratkost *räcker upp handen*

Sedan finns det ju livsmedel som man måste fundera på. Ost, nötter och övrig mejeri är kända faktorer som kan påverka vår viktminskning, dessa påverkar nämligen vårt insulin av olika anledningar även om de är kolhydratlåga. Stress och kemikalier är ju också kända fettlagrare!

Dr. Richard Feinman , New York och Co-Editor-In-Chief of Nutrition & Metabolism säger:


The impact of the ideas behind Livin’ La Vida Low-Carb is that fat plays a passive role and that its disposition (storage or oxidation) is controlled by insulin and other hormones which are control elements–it does not mean, however, that fat is not important. You can overpower a low carb diet and, depending on your age, 2500 calories may be a limit on weight loss.
Vad han menar är att även om tex LCHF handlar om att man inte blir fet av fett, att fettlagringen styrs av insulin och andra hormoner så kan man ändå överdriva fettkonsumtionen så att man hamnar för högt i energiintag, så man inte går ner i vikt.


Och jag kan säga så här att hade det inte varit för att jag alltid haft detta i bakhuvudet så hade jag aldrig blivit smal på lågkolhydratkost! För jag är en sådan som gärna överdriver allt matintag! Tråkigt men sant!
Lågkolhydratkost har ju dock många andra bra fördelar, dvs man får vara mätt och tankar kretsar inte kring mat hela tiden! Och det är ju det faktumet som genererar en viktminskning: Fett och protein mättar bättre som gör att vi oftast får en negativ energibalans utan att gå hungriga! Blodsockerkurvan åker inte jojo och därmed skapar inte hunger eller sug och man blir ju så mycket piggare och man ”jobbar” inte i uppförsbacke.
Många kvinnor måste lägga viktminskning åt sidan de första månaderna med lågkolhydatkost. De kan behöva äta upp sin ämnesomsättning lite, låta kroppen bli trygg, fokusera på att röra sig mer och sedan göra de förändringar som krävs för att gå ner i vikt, tex krympa sina portioner ca 10%.
Jag kan känna, min personliga uppfattning – att vi ska äta naturligt och med sunt förnuft och inte överdriva varken fettintag, portionsstorlek eller fixering vid vissa livsmedel. Många tenderar nämligen att göra det med LCHF. Det ska vara grädde i det mesta, det äts ostrullar var och varannan timme *för att man får, och fett är bra*. Man äter bär med vispad grädde till kvällis *för att man får*. Det bakas LCHF bakverk titt som tätt *för att man får*
Lågkolhydratkost med naturliga fetter är fantastiskt för hälsan! Men för viktminskning så kan det behövas ha lite mer kontroll och vi kan behöva äta vissa saker i mindre mängd och lite mer sällan. Något vi generellt inte behöver äta mindre av är: Ovanjordgrönsaker, ägg, fågel, fisk, skaldjur, naturliga fetter (feta naturliga livsmedel, kokosfett, vegetabiliska oljor, steka i smör etc).  Men vi kan behöva fundera på vårt intag av: Grädde, creme fraiche, ost, nötter, lchf bakverk/bröd. Och ibland kan det vara nödvändigt att äta mindre portioner men kanske lite oftare! I stället för tre stora portioner så kanske vi får bättre resultat av fyra-fem mindre portioner.
Nu vill jag inte att ni missuppfattar detta som att LC är ytterligare en diet man måste fundera på kalorier med, för så är det inte, vi ska aldrig äta lite mat med LC kost, men vi ska ändå vara medvetna om att många faktorer spelar in och vi går ner i vikt eller inte.
Sist men inte minst: Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten! Det ökar vår energiförbrukning! Gör som våra förfäder gjorde: Promenera, lyft tungt och sprinta då och då!

64 kommentarer
0

64 kommentarer

Julia 22 augusti, 2012 - 18:21

Hej!

Älskar din blogg och finner mycket inspiration här.

Jag och min kompis har relativt nyligen slutat med att äta de mest uppenbara kolhydraterna samt börjat gå en eller två promenader om dagen och jogga två gånger i veckan. Ingen av oss är överviktiga, jag har ett bmi som ligger omkring 20. Min fråga är om vi kommer att gå ner i vikt främst genom ändrad kost eller om det kommer krävas mycket mer motion och ansträngning för att det ska hända något då vi är minst sagt normalviktiga. Sedan hävdar min kompis att det är bra att äta så ofta som möjligt och aldrig äta sig riktigt mätt så att man är redo för nästa mål, vad säger du där?

Tacksam för svar! 🙂

Svara
Åse 24 augusti, 2012 - 10:25

Hej! Att dra ner på kolhydraterna mår de flesta bra av! Är man inte överviktig så är det alltid svårt att gå ner i vikt, det krävs ofta lite tuffare tag eftersom kroppen ju antagligen tycker att den är perfekt som den är! 20 i BMI är ju inte mkt.
Att äta ofta behövs oftast bara när man äter mycket kolhydrater för då tar energin slut fortare. Äter man sig lagom mätt på främst fett och protein så har kroppen en bättre och längre fettförbränning och då behövs generellt bara högst 3 mål mat om dagen.

Svara
Christine 7 december, 2011 - 18:12

Jag undrar om jag som har gått igenom en stor operation (tumörer i levern, 80 % togs bort) mår bra idag, men jag kan inte lyfta tungt eller ta i med hela kroppen (har 3 bråck i magen som ”Poppar upp då”) Hur ska jag göra för att få till den där över energin jag behöver?
Jag går ut med min hund 5 ggr om dagen ca 45- 50 min. var gång, räcker det?
Jag städar, putsar fönster, tvättar, hänger tvätt ute, räfsar löv, skottar snö, så gott det nu går, men känner ändå inte av någon viktnergång? Jag är 168 cm lång och väger ca. 80 kilo!
Vill så gärna gå ner till 58- 50 kilo, men hur då när jag inte får den där extra energin?

Svara
Christine 7 december, 2011 - 18:14

58-60 kilo skulle det vara ;-)!

Svara
Åse 7 december, 2011 - 19:49

Hej! Det är omöjligt att säga så här på rak arm varför viktminskning uteblir. Det verkar ju som du får en hel del motion!
Se gärna till att du får i dig Omega 3, C vitamin, Magnesium och Zink. Jod är bra för fettförbränningen.

Svara
Christine 8 december, 2011 - 11:52

Tack för vitamintipset! Ska testa detta 🙂 Kommer att höra av mig igen hur det går, tack igen. Kramizar till dig 🙂

Svara
Catrin 25 oktober, 2011 - 20:20

Hej Åse,

Och tack för en superblogg där jag hämtar mycket tips, inspiration och inte minst recept!

Jag har en fråga ang kursen du gått för Anna Hallén (jag har läst hennes böcker och beundrar henne mkt): det sägs ju ofta att modern föda som industriellt framställda färdigrätter, bröd, pasta m m inte är naturlig föda och ställer till det i våra kroppar. Det jag undrar är: hur förklarar lchf-anhängare att vi kan äta grädde, smör och crème fraîche, trots att dessa livsmedel – lika lite som pasta och bröd – fanns före industrialismens genombrott? Innan den moderna djurhållningen och storskaliga jordbruk uppfanns åt vi väl knappast kött från tamdjur alls, utan mer kött från viltlevande djur (som är mkt magrare)? Ändå sägs det ofta från lchf-håll att bacon och köttfärs är naturlig och artegen föda för oss, men däremot inte vete som vi väl lärde oss framställa ungefär samtidigt som vi lärde oss göra köttfärs och bacon…detta är ingen kritik, utan ett uttryck för min uppriktiga förvirring.

Svara
Åse 25 oktober, 2011 - 22:36

Hej Catrin!

Jättebra och mycket relevanta frågor!

Det vi vet är att vi åt fisk, skaldjur, fågel, kött, ägg, frukt, grönsaker, bär, nötter (insekter etc)
Vi åt ALLT på djuren, inälvor, ögon, hjärna etc dvs mycket mättat fett. I dag äter vi bara köttet och då är det bra om vi får i oss fetare kött.
Vi vet att vi INTE åt socker, spannmål, processad mat som i dag. När jordbruket kom, kom även mycket sjukdomar med det. När människan blev bofast ökade överlevnadschanserna men maten blev näringsfattig och ensidig Vi blev sjukare. Vi har alltså levt som samlare och jägare under nästan hela vår existens på jorden utan att bli sjuka. Men stora skillnaden mot i dag är att bröd, havre etc var något vi fyllde ut våra tallrikar med för att inte gå hungriga – de var nödvändiga för att inte svälta ihjäl, vi kunde inte äta av det i obegränsad mängd som i dag. I dag får vi i oss gluten, lektiner och fytinsyra i många av våra dagliga livsmedel i mkt större koncentration än innnan.
Mejeri är något det kommer allt fler larmrapporter om och optimalt hade varit att det uteslöts ur människans kost helt! Vi har ingen fullständig anpassning till det. Men det verkar inte ge lika mkt påverkan i kroppen som gluten, vetemjöl, socker etc och gör att vi kan äta och leva gott och väldigt hälsosamt ändå. Bacon är INTE nyttigt, innehåller mycket nitrit och charkprodukter öht är något vi ska äta väldigt lite av.
Så mao så är kött, fågel, fisk, ägg, skaldjur, frukt, bär, nötter och grönsaker artegen föda och det vi ska prioritera i vår kosthållning. Vi äter inte allt på djuren längre och bör öka det mättade fettet från annat håll. Dock innehåller frukt mycket socker och något vi i dag har större tillgång till än vi hade då och ska ätas med försiktigthet om vi vill viktminska.
Det allra viktigaste att komma ihåg är att vi blivit allt sjukare de sista 100 åren, speciellt de senaste 30-50 åren och d får vi tänka på vad som varit annorlunda? Jo: Fler tillsatser, mycket socker och processad mat, MYCKET kolhydater i form av spannmål, pasta, bröd.

Hoppas du fått några frågor stillade!

Svara
Catrin 25 oktober, 2011 - 22:56

Ja, toppen, tusen tack! Det är otroligt att kunna ställa sådana här frågor och få ett vettigt och sansat svar – i många lchf-forum skulle man bli halshuggen…!

Jag har läst runt en del i olika lc-forum, och det som slagit mig är att många skriver om problem att gå ner vikt på grädde, crème fraîche och bacon, och då ofta möts av ironi eller total brist på förståelse. Inte sällan får de då svaret att de äter för lite fett och för mkt kh. Efter att ha läst ditt svar förstår jag bättre de bakomliggande orsakerna – det kan m a o finnas förklaringar till att stora mängder mejeriprodukter och/eller charkprodukter hindrar viktminskning, trots ett i övrigt lågt kh-intag?

Jag är personligen övertygad om att framtiden tillhör kostrådgivare som dig och Anna Hallén, som vågar vara öppna för tanken på att alla inte är lika, dvs alla människor är genetiskt skapade mer el mindre på samma sätt men sedan finns det individuella skillnader beroende på kön, ålder, livsstil, sjukdomar och tidigare erfarenheter (som upprepade bantningskurer). Därför kan man inte ge samma råd till alla och tro att de ska funka likadant. Idag finns det tyvärr många lc-forum som går ut på likriktning och utfrysning av oliktänkande. Din och Annas bloggar är öppna för olika idéer och intryck och präglas av ödmjukhet. Jag tror för egen del att den inställningen kommer att segra framöver, i takt med att allt fler upptäcker behovet av individuellt anpassade metoder för viktnedgång där inget är rätt eller fel. Keep up the good work! Kram, Catrin

Svara
Åse 25 oktober, 2011 - 23:17

Hej Catrin!

Visst är det så! Finns inga ”man” som Anna skulle sagt! Vi är alla olika! Visst ställer mejeri o chark till det för en del! Utan tvekan! Jag har själv svårt att äta lite av korv och övrig chark, det triggar mig så det är ju inte speciellt nyttigt utan innehåller en hel del som vi bör fundera över.

Tack, och kram!

Svara
Malin 13 oktober, 2011 - 15:31

Hej Åse!
Tack för att du tar upp detta problemet! Känns fantastiskt skönt att läsa att andra också stöter på motgångar i sin kamp och dessutom få en förklaring!

Själv har jag kört low carb, med Atkins som utgångspunkt i drygt två månader och jag har bara gått ner två kg som troligtvis ändå var vätska. För mig är vikten nu sekundär och jag fortsätter dieten pga av att jag mår så fantastiskt bra. Jag kan varmt rekommendera den till alla andra som kämpar mot någon typ av matberoende eller ätstörning.

Blev överviktig redan som 6åring då min pappa gick bort och mamma tog till mat som tröst och antidepressiva. Att lära sig att dämpa sina känslor genom tröstätning skapar problem och jag utvecklades till en tystlåten, blyg och rund liten tjej. Kompisar var inga problem men som överviktigt barn lär man sig snabbt att man inte är som alla andra. I 14årsåldern utvecklade jag bulimi som ett brev på posten och när jag var 16 hade jag tappat alldeles för mycket i vikt. Men trots att man är smal i andras ögon kan en väl inpräntad självbild vara svår att förändra. Började jojobanta och skuldkänslor och skam dök upp efter varje måltid. Kan ärligt säga att det inte gått en dag sedan jag var 14 fram tills för ca ett år sedan då jag inte haft dåligt samvete för vad jag har ätit. Med alla förbjudna tankar om mat, katastrofal kontakt med känslolivet och sedan länge avtrubbade hunger/mättnadskänslor började bulimin utvecklas till ren hetsätning. Nu spydde jag inte längre för att jag åt utan började äta för att spy. Ingen visste vad som försiggick och jag brukade längta tills jag var ensam för då visste jag att jag skulle få äta igen. Brukade beställa hem två kebabtallrikar, en pizza och avsluta med minst en påse chips samt skölja ner det hela med två liter cola light för att så enkelt som möjligt kunna spy upp det sen. Hade ofta ont i magen och ibland spydde jag blod, jag hade ingen kontroll över situationen. Klimax nådde jag när jag flyttade till skottland och började jobbade som bartender. Bodde på ett hostel och arbetade extremt mycket vilket resulterade i att jag aldrig var ensam. Känslor som jag vanligtvis dämpade genom att hetsäta började komma upp till ytan och alkohol blev den nya flyktvägen, samtidigt som jag gick upp enormt mycket i vikt pga av festande och skräpmaten som följde i dess spår. Tillslut höll det inte längre. Deprimerad och självmordsbenägen flyttade jag hem till mamma och insåg att jag jag stod framför ett vägsjäl, ge upp eller ta tag i mina problem en gång för alla.

Så här sitter jag nu, ett drygt år och oändliga terapitimmar senare. Jag har ett bra jobb, tränar regelbundet, pluggar upp betyg på komvux och kan ärligt säga att jag för första gången på mycket länge tycker om mig själv igen. Kämpar dagligen mot matfixeringen och lägger fortfarande ner för mycket tid på tankar om mat och vikt men jag blir hela tiden lite friare. Mättnadskänslor håller jag på att lära mig från scratch. Det är här LC-kosten kommer in. Jag kan utan tvekan säga att DET ÄR DEN BÄSTA DIETEN JAG GÅTT PÅ I HELA MITT LIV. Ingenting har någonsin fått mig att känna sådant kontroll över matintaget. Jag kan säga nej till sådant jag vet triggar igång mina destruktiva tankar och för första gången njuta av god mat jag vet är bra för mig. Med LC-kost är behöver jag inte längre kämpa mot maten utan istället använde den som ett hjälpmedel och en bundsförvant för att må bra. Det är fantastiskt.

Sist men inte minst vill jag säga till er alla som kämpar därute, låt det ta den tid det tar och acceptera er själva som ni är. Ett par kilo extra är inte hela världen.

Tack åter igen till dig Åse för en inspirerande blogg!
Malin

Svara
Åse 13 oktober, 2011 - 22:29

Stort grattis till ditt mående! Tänk vad man ska behöva gå igenom :/ Jag har samma erfarenhet när det gäller LC kost, det avdramatiserar mitt förhållande till mat (hade bulimi som tonåring) Många kramar och tack för din berättelse!!

Svara
Anna 8 oktober, 2011 - 07:52

Hej Åse,
som vanligt börjar jag min lediga lördag med att inspireras av recepten på din sida.
Att det sedan är otroligt intressant och känns som väldigt vettiga och sunda åsikter som alla skriver in gör det bara bättre.
Med risk att bli påhoppad brukar jag reflektera över att på många andra forum för lchf kost är övervikten fortfarande stor hos de som visar sig på bild trots lång tid med ett nytt tänkande kring mat, dvs att lc är bättre för kropp och själ.Ja, jag vet att de kan ha minskar otroligt mycket i vikt under sin resa, vilket är jättehärligt för dem.
Vaf jag vill komma till är att om man ör normalviktigg med äter lc pga som mig sockerberoende så känns detta lite motsägelsefullt.Jag vet att problemet ligger hos mig.
Jag lånar gärna recept på andra sidor och ger gärna possitiv feedback till alla som ändrat sina kostvanor.Är det bara jag som har denna bild?
Åse, du känns så klok, rolig, och är så snygg.Hur många skyller inte ett större kroppsomfång på att hon fött barn? Du har 5…..Tack för bloggen.
Jag orkar fortfarande inte prata om lc på jobbet, damerna är på mig som hökar medigenslammade kärl etc…

Svara
Anna 8 oktober, 2011 - 08:30

Jag missade nog poängen ovan, just det att ”man får äta grädde etc”lurar nog många känsliga kroppar:)
I veckan uttalade sig en kvinna från livsmedesverkat hon sa” Det finns inga vetenskapliga bevis för att man kan vara sockerberoende”!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Tjoho, här är jag.

Svara
Åse 8 oktober, 2011 - 12:44

Tack så mycket! =) Vad roligt att du gillar bloggen! Jag vet personligen en del i min bekantskapskrets som äter LCHF och som nu är smala men det kan säkert vara så att många som har lchf bloggar är i pågående viktminskning.

Svara
Anita 28 september, 2011 - 09:08

Fantastiskt bra inlägg! Många av mina funderingar fick svar, tack.

Svara
Caroline 27 september, 2011 - 01:25

Mycket bra inlägg Åse! Det var som att du träffade, iaf mig, rakt i hjärtat med det där ”för att man får”. Jag är precis likadan. Är mkt glad i just grädde o gräddiga grejer 🙂 och vet att jag borde dra ner lite på det men så har man tänkt att ”ah, det är ju knappt nånna kolhydrater i detta så va f-n…” men som du själv skriver så handlar allt om balans… även med livsmedel som ”man får” äta mer av.

Kram

Svara
Åse 27 september, 2011 - 10:24

Ja allt beror ju på vad man vill ha, vill man äta hälsosamt och stå still i vikt så kan man ju äta mycket sådant men vill man viktminska så får man hålla lite i det =)

Svara
sabina 23 september, 2011 - 12:42

intressant inlägg!
jag kan nog känna igen mig väldigt mycket på just jojo-bantningsdelen.
Jag har nog totalkvaddat min ämnesomsättning med diverse dieter.
Men med det här i backhuvudet så ska jag nog få njuta av en ”normal” ämnesomsättning resten av mitt liv. 🙂

Ha en bra fredag Åse och tack för att du förgyller min! 🙂

Svara
1 2 3

Tack för att du ger feedback!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.