Och så detta socker!

9 januari, 2012

Nu ska vi prata socker!
Varför är det så svårt att avstå socker? Jag kan ju bara se till mig själv, vilken sockerknarkare jag varit! Och då växte jag ändå upp i en familj med en mamma som gjorde all mat från grunden, ingen processad mat, hon saftade och syltade och bakade allt vårt bröd. Vi åt husmanskost på regelbundna tider och godis åt vi på lördagar för vår veckopeng. Vi levde tallriksmodellen. Men redan i unga dagar kom jag hem från skolan, ställde mig och bakade kakor, gjorde eget godis, favoriten var gräddbullar men jag var även en hejare på att göra god kolasås till den trista vaniljglassen vi alltid hade i frysen. Jag var ju sockerknarkare redan då! Jag kan minnas att jag gick upp mitt i natten för att ta en stor sked nutella från burken i kylskåpet.

Jag var ju givetvis inte bara galen i socker utan även i allt som snabbt blev till socker i kroppen. Jag gick hem till mormor efter skolan och kokade snabbmakaroner som jag åt 2-3 tallrikar med ketchup, eller högar med rostebröd med lätt & lagom och aprikosmarmelad.
När jag var 17 år hade jag ätit mig upp till 70 kilo (1,63) och det var min smärtgräns så jag bestämde mig för att banta, bantade mig ner på 2 äpplen om dagen tills jag vägde 54 kilo, då åkte jag och min bästa väninna till Helsingör (Danmark) och shoppade på oss en massa godis på båten som vi sedan åt med gott mod! Här skulle det firas att jag blivit så smal! Den kvällen somnade jag med sängen och munnen full av godisnallar. Ett halvår senare var jag uppe på 70 kilo igen. Min bantningskarriär hade börjat.

Så, vad är det med detta socker??
Sockret har beroendeframkallande egenskaper och det är ju 7 ggr mer beroendeframkallande än kokain! Och betydligt mer lättillgängligt 😉 Det har ingenting med dålig karaktär att göra. Det handlar helt enkelt om hjärnans kemi. Vår hjärna är inställd på att välja söt smak. Söt smak signalerar ofarligt, dvs ogiftigt och socker ger snabb energi och kroppen vill säkra sitt behov av blodsocker. I naturen finns ju inte sött i den utsträckning som det finns i vårt samhälle och människan är ju genetiskt nästan likadan som den var för 40.000 år sedan. (endast förändrats 0,02%!) Eftersom tillgången på mat ofta var bristfällig så gällde det för våra förfäder att äta när det fanns mat och lagra energi för framtiden, därför har vi en tendens att äta mer än vi behöver – Våra kroppar är inställda på att lagra.

Söt smak fick vi med bröstmjölken, söt och fet, perfekt! vi är alltså födda med att bli tröstade och belönade med socker .
Vi firar med socker, firar in helgen, firar födelsedagar, choklad på alla hjärtans dag – Vi belönar ofta oss själva och andra med socker, det sitter djupt rotat i oss! Och nåde den som tackar nej till en kaka!

Sockret triggar vårt belöningssystem med serotonin och dopamin i spetsen). När vi äter socker mår vi bra, känner enorm tillfredställelse, och hjärnan vill bara ha mer och mer av detta, ju längre vi sitter kvar i beroendet ju mer behöver vi för att få den där kicken.
Serotonin är kroppens lyckohormon, när vi intar droger (som socker) så ökar serotoninnivån och vi mår väldigt, väldigt bra med förhöjd serotonin! Så bra att hjärnan vill uppleva ruset gång på gång på gång. Tyvärr är kolhydrater väldigt bra på att höja serotoninnivån!
Dopamin
är en annan signalsubstans och det är kroppen belöningshormon. Liksom serotonin så höjs dopaminet också av kolhydrater och socker. Ju större sockerkonsumtion vi har, ju mer dopamin frisätts och hjärnan vänjer sig vid att få så mycket dopamin och kräver allt mer dopamin för att uppnå samma effekt. Som sockerkänslig har vi alltså en obalans i kroppskemin som vi försöker självmedicinera genom att äta socker och livsmedel som snabbt blir till socker i blodet. Vi har alla en unik balans mellan serotonin och dopamin och det är det som gör att en del är mer sårbara än andra och lättare blir beroende. Många av oss som jojobantat mycket är ju sockerkänsliga.

Jag och sockret.
Med LCHF så försvinner ju det mesta av sockret för mig och utan LCHF så vet jag att jag skulle bli fast i jojobantandet igen. Jag skulle varva överätning med att dra ner på energin extremt. Så fungerar jag på tallriksmodellen. LCHF balanserar nivåerna av serotonin och dopamin utan en överdriven mängd kolhydrater och det kan jag skriva under på.
Jag kan äta socker vid något enstaka tillfälle utan att det får så stor påverkan just där och då, jag kan ta en bit, that’s it men det är precis som att jag är ett vattenglas som nästan är fullt, just vid tillfället kanske inte bägaren rinner över men 1…2…3 droppar är vad som behövs för att vattnet ska rinna över och efter det så blir behovet av belöning för stort och jag ”trillar dit”. Därför är en kost med hög andel kolhydrater som att trycka på en knapp hos mig.

Som sockerkänslig så triggas man ofta av grädde och creme fraiche och jag märker det tydligt, jag har lite svårt att äta lagom av en god gräddig gratäng. Det blir lite väl gott för min hjärna 😉 Är det bara portionerat så fungerar det bättre (typ Pannacotta). Jag har inga planer på att utesluta mejeri som grädde och cf men jag är vaksam på det.
Och när vi ändå pratar socker och med tanke på den här syrliga kommentaren: Jag kanske måste förtydliga att bloggen inte är ett facit över ett perfekt sätt att leva och äta. Jag lever under tiden jag författar denna bloggen. Bloggen är fragment från mitt liv – den visar inte vad jag gör eller inte gör alla 24/7. Är det någon som på fullt allvar tror att det alltid står ett vinglas vid varenda måltid jag intar? Nej, tänkte väl det 😉 Ett vattenglas står där betydligt oftare.
Bloggen har gått från fettskrämd viktväktare till trevande GI:are, till ätare av lågkolhydratkost fast kalorirestriktad, till en avslappnad LCHF under snart tio års tid, tio år! Jag formas hela tiden. Lär mig, utvärderar, gör om och gör bättre. Jag kommer fortsätta att göra mindre bra matval ibland, och det är OK – för mina bra matval är betydligt fler, det räcker långt! Lite skräp klarar kroppen av.
Jag vet att många av er läsare uppskattar bloggen just för att jag öppet berättar om mina brister och inte försöker vara ”Mrs Perfect”. Jag kommer aldrig ge sken av att vara någon annan än den jag är och jag tycker att jag är bra precis som jag är! 😉

Njut ordentligt av livet och av maten du äter! 🙂 Ät för att leva och njut under tiden! (tror det var en läsare som skrev det??)

41 kommentarer
0

41 kommentarer

petra 9 januari, 2012 - 11:37

Hejsan! Undrar bara vad man kan ta istället för kokosfett när jag bakar dina fröknäckebröd? Det ser så himla gott ut så jag ska baka nu 😉

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 11:58

Kokosfettet är ju det fettet som är bäst till och jag vet tyvärr inte om smör fungerar, du får prova =)

Svara
Marcela 9 januari, 2012 - 10:38

Hej Åse

Tack för en bra blogg :)! Har LCHF i snart 3 månader och jag verkligen gillar det :)! Började pga. så mycket problem med magen och tyckte inte det var värt att äta pasta o bullar för allt det jobbiga som följde! Jag har kört en variant där jag äter frukt 2-3 ggr i veckan (ibland inget) och morötter ibland och naturligtvis tar även jag 1 eller 2 glas rödvin i veckan! För mig handlade det inte bara om vikten även om jag absolut har haft problem att gå ned i vikt ….. sedan jag fick min son för 9 år sedan. Har gjort som alla andra gått ned slappnat av … och sedan upp allt plus lite till :-/
Nu tänkte jag mest på vad magen och att något måste göras!! Det har funkat faktiskt ganska lätt ….(är förvånad) för att jag inte har haft några krav på att jag måste gå ned i vikt!!! Så nu mår jag toppen av LCHF mat, tror t.o.m. att min astma är mycke mycke bättre och magen är SÅ bra, värk i lederna är borta ….. som bonus har jag gått ned i vikt också :)!!! Jag har använt många av dina recept och lär mig nytt hela tiden av dig just för att du är så ärlig i din blogg så tack för den :)!!! Säger bara go,go,go girl :)!!!!

Kram Marcela

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 13:19

Visst är det härligt att LCF har den effekten på en? Man mår liksom så bra av kosten att vikten kommer i andrahand, säg vilken viktminskningskost som fungerar så? Nej där ska man vara mätt när kalorierna säger att ”nu räcker det”. KRAM och stort tack för dina rara rader, jag uppskattar alla er som tar er tid att kommentera! I bland kan det kännas ensamt här inne, som att prata för fem personer när själva siffran är flera tusen mer än så *S*

Svara
malin 9 januari, 2012 - 10:04

Hej Åse,
jag brukar ju skriva att dina inlägg alltid är kloka o smarta o lättförståliga o detta är inte något undantag! 🙂 🙂
Socker o jag funkar inte alls, jag kan nog ha lite i maten som honung eller agavesirap som jag precis köpt men annat funkar inte.

Jag kunde inte låta bli utan att läsa din länk med det tråkiga inlägget.
Förr så sa jag alltid att man kan äta allt men inte alltid o att jag tränar minsann massor så jag kan äta mer av allt, precis som du oxå tyckte när vi båda gick på VV.
Men varken du eller jag kan det. O många med oss
Tog mig måååånga år av VV o nutrieltt osv för att inse att jag inte kan äta socker o mjöl!
Vi är inga som tror att du pimplar vin dagarna i ända men det som är så himla bra med dig blogg är att du är ÄRLIG , HJÄLPSAM o visar att vi inte är mer än människor!!
Även du!

Så strunt i dom där dumma inläggen av folk som bara vill göra oss andra upprörda o inte förstår att det är upp till varoch en o äta som den vill men vill man bara göra ont behvöver man inte läsa sidan eller lägga inlägg!!

Tusen tack för att du delar med dig av din vardag o insikter!
Kram Malin

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 13:23

Hej vännen! Tack!

Jadå, jag lovar dig att sådana kommentarer rinner av mig, är de inte konstruktiva så berör de mig inte. Däremot är det viktigt för mig att poängtera för alla att min blogg inte är ett facit på den optimala hälsotallriken, och som tur är så vet jag ju att de flesta förstår det! men som sagt, det kan behövas poängteras *S*

Stor kram på fina du!

Svara
Ebba 9 januari, 2012 - 09:33

Vilket bra inlägg Åse! Verkligen.
Känner igen mej så, särskillt i hur jag är uppväxt på naturlig och bra mat men att jag nästa alltid när jag kom hem från skolan, och mamma och pappa inte var hemma, lagade olika kakor och grävde i frysen efter glass. Ofta orkade jag inte ens baka kakorna utan käkade upp smeten som den var.
Det är hemskt när jag tänker efter.
Hur jag som vuxen sedan varit totaltsockerbombad och nästan alltid överätit, både mat och godis.
På LCHF har kropp och knopp äntligen fått ro.
Det är inte alltid lätt men ändå såååå mycket lättare än att försöka äta bra och samtidigt tillåta sig kolhydrater.
Själv triggas jag att trilla dit av minsta lilla och kan inte äta tex mörk choklad ens i bland…då kränger jag hela kakan direkt.

Sen måste det vara så skönt, det verkar som om du har många i ditt umgänge som äter LCHF och det måste underlätta enormt.
Själv är jag rätt ensam och det är alltid nån som ska truga och tycker att man är petig för att man inte vill ha potatis eller inte sås om det är mjöl i den osv…
Sura kommentarer som -”så jäkla petig behöver du väl inte vara..”

nåväl, jag är ganska duktig på att stå på mej ändå.
Måste tacka iallafall för en bra blogg. Man behöver lite uppbackning och bli påmind om varför man gör de val man gör ibland.

Tack Åse

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 13:28

Hej vännen, visst är vi många som inte fungerar på ”Man kan äta allt men inte alltid” – oerhört okunnigt av många att tro att bara för att de kan, så kan alla.
Vet du när folk trugar så ska du säga: Jag har en obalans i min hjärnkemi som gör att jag inte tåler kolhydrater, snälla resepktera det som om jag vore laktos eller glutenintolerant.

KRAM på dig och vi är många som känner som du!!

Svara
Marianne 9 januari, 2012 - 09:30

Måste kommentera detta framför allt den ”syrliga kommentaren”
De är ju just för att du ÄR mänsklig och inte helt perfekt som gör att jag (och säkert många med mig) inspireras av dig, att vilja mer och bli bättre i våra val för att i det stunder vi väljer något sött eller ett underbart gott glas vin så kan vi njuta till fullo.
Så tack för denna underbara mänsliga och inspirerande blogg. Kram

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 13:29

TACK för de orden, det är det jag hoppas! Någon fröken präktig är jag inte och vill inte vara ;)) KRAM

Svara
Lisa 9 januari, 2012 - 09:01

Ojojoj vad bra!!!!
Och igenkännande. Du e grym och fantastiskt generös som bjuder in alla oss läsare i ditt privat och yrkesliv. Heja heja!!!!

För övrigt tror jag också att vi alla är olika. För mig fungerar det tex att äta en tallrik fruktyoghurt till frukost, men strikt LCHF resten av dagen. Känner att de funkar för mig.

Lisa i GBG

Svara
Åse 9 januari, 2012 - 13:30

Visst är vi olika!! Jag är lite som du att jag kan vara mindre strikt på morgonen men har störst behov av strikt LCHF på kvällen! Bröd kan jag dock absolut inte börja dagen med (mjöl-bröd) men yoghurt går bra!

KRAM och tack! 😉

Svara
Anna-Lena 9 januari, 2012 - 08:34

Tack för fina ord Åse, alltid lika spännande att läsa när du skriver. Jag började min vikt resa första gången när jag var 31 år, har varit smal hela livet fast jag är uppväxt på ett bageri ; )
Min mamma gjorde med bra mat, godis åt vi bara på lördagar mm, men när jag skilde mig vid 31 års ålder så gick jag för första gången upp 13 kilo. Dom gick jag ner med Viktväktarna efter bara ett år, så det var ingen lång tid jag var ”mullig”. Men har man väl gått upp en gång så är det svårt att hålla det. Tycker att LCHF funkar bra för mig, fast jag är inte så känslig för att äta lite socker ibland, blir inte ”triggad”. Försöker just nu får bort några envetna kilo som jag inte vill ha. Jag mår så bra av denna kosten så jag stressar inte, för jag vet att dom försvinner tids nog.

Ha en go dag söta Åse, kram kram

Svara
Pia B 9 januari, 2012 - 08:31

BRA skrivet som alltid av dig!!!!

Och såklart alla med mer än 0,1 % hjärnkapacitet förstår att du inte sitter och lyxlirar med vin varje dag!!!!! Din blogg och din vackra kropp är bevis nog för villken otrolig prestation du gjort och fortsätter att göra.

Du är BÄST gumman!!

KRAM

Svara
Jenjo 9 januari, 2012 - 07:58

Hej Åse! Jag tänkte skriva på inlägget om LCHF är en diet, men jag hittade ingen kommentarsruta där. Kanske min dator som är knäpp…
Hur som helst tänkte jag säga att jag tycker jag att du har rätt, att det är bra att det finns dieter som ett sätt att lära folk vad som är rätt och fel.
Jag gick ner 45 kg med Viktväktarna och förstod genom deras diet, att man inte kan äta hur som helst. Hur viktigt det är med grönsaker osv osv… Det var för mig ett sätt att förstå mat och hur man påverkas.
Sedan har det ju med åren kommit nya forskningar mm som säger att man ska äta enlig ett annat sätt. En ny diet… LCHF.
Men nu är jag så fastlåst i mitt lågkaloritänk att jag inte klarar av att äta LCHF. Jag har provat, så många gånger. Och jag går upp i vikt i massor. Jag klarar inte av att begränsa mig. Jag kan äta hur mycket som helst, vare sig det är fett eller socker, spelar ingen roll. Och det förstår ju alla, att man kan inte äta hur mycket som helst, vilken diet man än följer.
Så jag har bestämt mig för att äta sunt. Äta tre mål om dagen. Jag får äta frukt, men begränsar mig till en om dagen. Jag äter inte light, utan äter istället mindre portioner. Jag äter pasta och bröd, men begränsar mig.
Efter mina år med dig har jag lärt mig att LCHF är det sätt jag vill äta, jag vill må så bra som du. Men jag klarar det inte i dagsläget. Så jag följer ingen diet. Jag äter så sunt jag kan, utan diet. Det finns ingen diet som passar mig perfekt och jag måste hitta på en egen.
Men jag läser om LCHF varje dag och lär mig nytt varje dag (mest av dig). 😉 Så nog är det bra att det finns dieter, just av utlärningssyfte, men jag personligen klarar inte av att följa en sådan just nu…
Tack än en gång för en underbar blogg!!!

Svara
Hanna 9 januari, 2012 - 07:39

Åhh vad intressant! Jag och min man äter som sagt lchf men jag tycker det är svårt med barnen 6 o 9 år, de älskar godis, pasta och bröd… men det är klart godis begränsar vi självklart till lördagar och lite läsk får de dricka på fredagar, men just maten är svårt. Vi försöker erbjuda strimlad vitkål, brysselkål, blomkål som tillbehör, men de gillar det inte. Återigen tack för en superbra blogg där jag har hittat MÅNGA goda recept!! Kram Hanna

Svara
1 2 3

Tack för att du ger feedback!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.