När det som inte ska hända

av Åse

….händer.
Ber om ursäkt över min frånvaro här men i går var en intensiv dag med möten och hemfärd till Skåne.
I dag har tyvärr min Juni (7 år) blivit svårt biten i arm och baksidalår av en oprovocerat attackerande hund så jag har varit på lasarettet hela eftermiddagen.
Nu har hon nyss vaknat upp från operationen men vi vet ännu inte hur det gått men det var en hel del sår som skulle sköljas och sys ihop och så hoppas jag att det inte var några muskler som fått stryk..
Inte hade jag väl kunnat tro att en kopplad hund på en promenad skulle göra sådant utfall mot ett barn som bara gick förbi 🙁
Vi hörs i morgon vänner! <3
Jag vet att många inte kunde kommentera detta inlägget men nu ska det fungera!! TACK för allt engagemang på min FB sida ❤️
Det hjälper att veta att så många tänker ljusa tankar!
Juni mår efter omständigheterna bra, vi måste stanna ett dygn till eftersom hon ska ha antibiotika intravenöst.
2014-08-14 13.55.52

annonslänkar

56KILO24 ger 33% på DYRASTE varan inkl. över 500 VARUMÄRKEN + ytterligare 5% på kampanj- & reapriser
Gillar ni inlägget, klicka gärna på hjärtat under inlägget och dela gärna ♥ Tack! ︎

40 kommentarer

Maria Lilja 19 augusti, 2014 - 16:36

Hemskt ledsen att ni råkade ut för detta, kramar till er!
Blir också lite upprörd över kommentarerna om det skulle vara föräldrarnas ansvar eller hundägarens! Nu är dt ju så att i Sverige råder strikt hundägaransvar! Vi hundägare är ALLTID skyldiga till vad vår hund gör vad som än händer!

Svara
Åse 20 augusti, 2014 - 10:12

Så är det. Tack för kram den kommer tillbaka! <3

Svara
Lotta 19 augusti, 2014 - 14:19

Hoppas allt ordnar sig! skickar mina varmaste tankar till er!!

Svara
Åse 20 augusti, 2014 - 10:12

TACK!<3

Svara
Lotta 19 augusti, 2014 - 14:15

Så hemskt! tänker på henne! hoppas hon blir bättre snart!

Svara
Britta 17 augusti, 2014 - 21:29

Stackars lilla! Usch, får flashbacks när jag läser vad som hänt din dotter 🙁 Jag blev själv illa biten av en hund (schäfer) när jag var åtta och har ett stort ärr på armen kvar. Tänker ofta att det var tur att han inte bet i halsen… Har ni polisanmält? Mina föräldrar gjorde av olika skäl inte det och det har jag varit arg för i vuxen ålder.
Minns att jag bearbetade traumat i många år genom att rita teckningar, skrev om hundattacker när man fick skriva berättelser i skolan etc. Ville dock inte prata om det så ofta, utan föredrog andra sätt att uttrycka mig. Kanske kan vara till nytta inför din dotters återhämtning.
Stor kram till dottern och resten av familjen!

Svara
Åse 18 augusti, 2014 - 12:06

Åh men vännen, vad ledsen jag blir av att höra att du farit illa av händelsen 🙁
Ja vi har polisanmält! Stor kram tillbaka till dig!

Svara
Sara 17 augusti, 2014 - 18:20

Men fy vad otäckt! Sånt man inte tror ska hända… Hoppas hon mår bra nu!

Svara
Charlotte 17 augusti, 2014 - 16:28

Ja, @louise jag spann vidare för att, jag tror, att alla vars barn blivit bitna av oprovocerade hundar blev ledsna och upprörda av din okänsliga kommentar….iaf blev jag det!
Visst, man kan ha en dialog med hundägaren men är det så att ngn släpper lös en hund där det redan finns barn så bör väl dialogen komma från hundägaren? Ser man att barn finns i en lokal (som dessutom är vårt eget familjeföretags lokaler) så släpper man väl inte loss hunden om den inte klarar av barn? Och dessutom inte utan att säga till först…. Jag har själv en liten vovve och jag skulle aldrig göra det trots att han aldrig bitit ngn…alla får ta eget ansvar (även föräldrar) men utan att veta fakta kring enskilda händelser så tycker inte jag man ska komma med massa pekpinnar att man skulle gjort ”si och så”….och jag kommer aldrig känns skuld över att min dotter blev biten….sorg över att hon numer har ett fult ärr i ansiktet men aldrig skuld! Det var inte mitt fel!
Tack Åse, med tanke på vad som kunde hänt så gick det fantastiskt bra men ändå så himla onödigt… Kramar!

Svara
C 16 augusti, 2014 - 23:46

@Louise
”Alltid/oftast föräldrarnas ansvar”????
Hur tänker du då? Om barnet möter en hund på en trottoar ska barnet då gå ut i gatan för att komma ”mer än 2m från hunden”??? Om en hund inte klarar barn som springer (nu gjorde ju inte ens Juni det)…ska barn sluta springa då eller ska hundägaren se till att hunden inte biter?!
Min dotter blev svårt hundbiten i ansiktet i påskas, av en liten hund inne på ett kontor när hon gick förbi hunden, visserligen inte med 2m mellanrum (rummet var inte ens så stort)….hon gick bara förbi och hunden bet henne- hur är det mitt ansvar?! Skulle jag lärt dottern att inte gå förbi en hund? Eller är det kanske så att hundägaren inte borde haft sin hund lös inomhus där det fanns barn?!
Näe, det är alltid hundägarens ansvar….möjligen om ngn provocerar hunden men annars alltid hundägarens ansvar! Dessutom en mkt onödig kommentar till det här inlägget!
Åse: Hoppas Juni kryar på sig snabbt och att såren läker fint <3

Svara
Louise 17 augusti, 2014 - 03:04

En onödig kommentar som du väljer att spinna vidare på, vill du att jag ska svara?
Hunden kunde uppenbarligen vara lös på kontoret med vuxna och i det läget hade en dialog kanske varit på sin plats. ”Är hunden van vid barn, den blir inte rädd och osäker om mitt barn går förbi här?”
Man kan inte bara säga att hundägaren ska ha pli på sin hund, för det handlar inte alltid om uppfostran utan om instinkter. Jag tittar aldrig på en hund jag inte känner utan låter hunden ta kontakt med mig innan jag hälsar, om jag ens hälsar på den. Så har jag blivit lärd och har aldrig blivit ens morrad på och jag uppmanar alla att göra likadant mot min hund, låt min hund ta kontakt först och vill han inte, nä då vill han inte.
Debatten hund eller barn kan pågå hur länge som helst och jag tycker det här är fel forum och tackar härmed för mig men hoppas att föräldrar lär sina barn hur man umgås med djur.

Svara
Lisa 20 augusti, 2014 - 02:35

Är du rolig eller?? Jag har själv en stor amstaffhane på 55kg som i mångas ögon ses som en ”farlig” ras, MITT ansvar som hundägare är att veta vad han reagerar på, respektera andra och deras eventuella osäkerhet och framförallt uppfostra honom att aldrig bita någon, någonsin. Hundägare som inte tar det ansvaret ska inte ha hund, och det finns inga ursäkter för hundägaren vid en sån här händelse .

Svara
Åse 17 augusti, 2014 - 15:43

Usch hoppas din dotter repade sig fint, värsta scenariot ju :(( KRAM till er båda! <3

Svara
Carin 16 augusti, 2014 - 23:31

Usch vad hemskt för er alla! Hoppas Juni kryar på sig snabbt, och att allt ordnar sig. Och kram till dig och Daniel- det måste kännas tungt för er nu.

Svara
vardagskonst 16 augusti, 2014 - 19:04

@ Louise:
Jag har själv två stora hundar och upplever att det alltid är MITT ansvar att ha kontroll över MIN hund.
Om någon närmar sig oss från motsatt håll så har jag alltid lite extra koll, eftersom jag faktiskt aldrig
helt och hållet vet vad som kan hända. Det vet ingen hundägare.
I många fall är föräldrar ganska vårdslösa och släpper fram sina barn till mina hundar, men då kortar jag alltid kopplet och ber dem ta sina barn så att mina hundar inte ska t ex välta dem för att de blir exalterade. Nu var det ju inte så här i detta fallet, men jag vill bara påvisa att det är inte alls ”alltid förälderns ansvar”, det låter bara som en dålig ursäkt för att själv slippa ta något ansvar vid en sådan händelse.
Hoppas allting går bra med Juni! Och att detta inte skadat henne allt för mycket varken på
utsida eller insida <3

Svara
Jeanette 16 augusti, 2014 - 16:30

Hoppas allt är bättre med Juni och att ni fått komma hem nu.
Du får blogga när du kan och har lust, vi finns ju här och väntar tills du har tid<3<3<3
Kram till dig och den lilla prinsessan

Svara
Hanna - Träning och min vardag som trebarnsmamma 16 augusti, 2014 - 15:37

Men fy så hemskt. Hoppas att hon inte får några men.

Svara
Katie 16 augusti, 2014 - 11:53

Min hund är livrädd för barn. Och jag förstår honom. Oavsett om vi åker tåg, buss eller går på promenad är han rädd. Barn som springer(!!!) i tågvagnar och bussar eller som cyklar och tittar överallt annat än framåt. Cyklingen kan jag ta, absolut, för där står mitt ansvar som vuxen och hundägare över barnet. Men VARFÖR tillåts barn springa på tåg? Och varför sätter sig så många barnfamiljer i hundvagnarna? Min hund har fått flera barn över sig när de sprungit och tåget krängt till, och sist vi åkte sprang en tjej och slog upp ögonbrynet mot ett bord när tåget krängde.
Det som hänt Juni är onekligen tragiskt och jag hoppas att hon inte blir hundrädd efter det här. Hoppas hon kryar på sig snart!

Svara
Malin 15 augusti, 2014 - 22:28

Nej, stackars Juni. Ajaj att bli biten av en hund gör ONT. Det värker fruktansvärt de första dagarna. Krya på henne och ta det lugnt med bloggen, vi väntar tills ni alla känner er trygga igen. Kram.

Svara
Vanja 15 augusti, 2014 - 22:12

Så hemskt. Hoppas att din lilla älskling snart blir bra och att ni alla får en lugn och skön helg. Kram

Svara
Anchi 15 augusti, 2014 - 22:07

Men OJ vad hemskt!!! Hoppas allt blir bra och att ni blir utskrivna i morgon utan komplikationer. Alla är vi människor och din blogg är fantastisk när du blandar din fritid, jobb och ditt hjärta med oss

Svara
maria 15 augusti, 2014 - 20:21

@ Susanna B
Det är nog troligare att det är en golden retriver, labrador eller storpudel då de ligger högst på bitolyckor-listan.
Det är tyvärr sådana som du som är okunniga om hundar och felaktiga ägare, såsom invandrargäng, knarkare osv som sprider en dålig bild av dessa hundar. Jag har också trott att dessa hundar har varit farliga. Men ibland tar livet en vändning och nu är jag ägare till en amstaff. Det är min bebis, min ögonsten och han har ett hjärta av guld, Det gör så ont i mitt hjärta att se dessa hundar som misshandlas av sina ägare och behandlas som ”smutsiga” enligt vissa kulturer. Tycker vi ska stå upp för djurens rättigheter och att andra varelser ska behandlas med kärlek. Amstaffen har varit en populär hund bland tidigare amerikanska presidenter, barnfamiljer och om man tittar på foton på amerikanska nybyggarfamiljen satt hunden i mitten, den var en viktiga familjemedlem. Min hund var den första av sitt slag i mitt villaområde och han har ett ypperligt rykte bland andra hundägare, familjer, barn, busschaufförer (han älskar att åka buss) :). Jag är så glad att jag har kunnat visa den rätta bilden av dessa hundar, hur barnkära och snälla de är.
Vill att ni nästa gången ni ser en aggressiv hund (oavsett ras) ska tänka att hunden inte mår bra. Det gör ont att se aggressiva hundar då jag vet att det är ägarens fel att de mår som de gör, de har inte ens fått en chans. Det är ett lotteri för hundarna och att komma till rätt ägare är avgörande. Vissa människor har inte förmågan att känna empati för andra varelser och vissa har inte förmågan att skaffa info om hur man ska sköta och ta hand om en hund. Ett bra exempel är folk som klappar en rädd eller aggressiv hund! Det är det sista man ska göra. Genom att klappa hunden när den beter sig ”felaktigt”, ex är rädd, arg, nervös, orolig belönar man de beteendet, dvs man säger till hunden att den är duktig när den är i den sinnesstämmningen. Istället ska man ignorera hunden när den är orolig och belöna den med godis, klapp, kramar osv när den är glad, duktig, lugn, modig osv!
Sedan tycker jag susanne att du ska läsa på om hundar. Tex framstår det väldigt ”utmananade” i hundvärlden att komma springande rakt mot en hund. Hundar hälsar och kommer fram till varandra från sidan. Så när du kommer springande i högt tempo, flåsar, kanske i mörkret om du springer på kvällen så är det inte konstigt om hundar reagerar. Det är helt normalt. Mitt tips är att sakta in lite, hålla åt sidan och heja på ägaren. Då hör hunden att det är en människa och att du har en trevlig ton. På samma sätt tycker jag som kvinna om man är ute sent och det är mörkt ute att obehagligt att möta en man. Det finns svar på allt när det gäller hundar. De är mkt mer pålitliga än människor och har inga onda avsikter.
Kram

Svara
Mattis 16 augusti, 2014 - 01:22

Du predikar upprört om att folk ska inte ska ha förutfattade meningar kring vissa sorters hundar men har själv en otroligt fördomsfull, daterad syn på dina medmänniskor… Det du skrev om att hundar blir aggressiva i handen på dåliga ägare, där kan man dra en parallel – människor som lever under mycket jobbiga förhållanden (och själva sällan eller aldrig blir bemötta med respekt, knappt ens sedda som människor) tenderar att ha bristande respekt för djur. Att skaffa sig en (kamp)hund är ett sätt att skydda sig mot ett samhälle som aldrig varit på ens sida. Jävligt hemskt, men det är en fråga om klass och utsatthet och har inget, INGET(!) att göra med huruvida personen är invandrare eller tillhör ”vissa kulturer”. Någon som ignoreras och diskrimineras pga ursprung eller klass och känner noll trygghet och tillit till myndigheter (pga hat och hot från poliser, tex) kommer känna sig tvungen hitta andra sätt att skydda sig. När det gäller ”knarkare” – det är sjuka människor som behöver hjälp vi talar om. Det gör verkligen ont i mig när jag inser att det finns vissa människor som inte har förmågan att känna empati för utsatta människor – bara deras hundar. Tänk på att vissa människor under sina liv har varit precis lika jäkla maktlösa och utsatta av samhället som en hund är utelämnad till sin ägare. Fruktansvärt att det finns hundar som vansköts, blir aggressiva och utgör en fara mot människor i sin omgivning – ja. Värre än att människor behandlar varandra vidrigt – jag tycker inte det.

Svara
Maria 17 augusti, 2014 - 02:13

Din kommentar är så verklighetsfrånvänd och okunnig att den är svår att ta på allvar. Uppenbarligen kan du inget om hundar och inget om de hundar som hamnar ex på hundstallet. Det är inte MIN åsikt utan fakta.
Med ditt resonemang frånsäger du att alla människor som begår fruktansvärda handlingar, ex våldtar, mördar, misshandlar ansvar, osv inte är skyldiga pga yttre omständigheter, det ska klassamhället. I Sverige, ett samhälle som är rikt på många sätt menar du alltså att folk är så kränkta för att de bor i en lgh som de har fått, gratis skola, bidrag till deras försörjning att de går och skaffar en hund som de vanvårdar, misshandlar och behandlar som oren? Du menar alltså på fullaste allvar att man i Sverige pga att man lever på bidrag, dvs andra människor får sluta för den personens uppehälle så att man går och skaffar en hund som man inte bryr sig om och ska hota andra med? Skrämmande resonemang.

Svara
Sarah Ibrahim 19 augusti, 2014 - 03:45

Människor som anser att hundar är orena SKAFFAR INTE hundar alls. Jag vet inte vad det är för myter du läst, men kanske borde du hålla dig borta från sajter som Avpixlat och Swedenconfidential… De hundar som behandlas illa gör inte det för att människan har en ”kultur som säger att hundar är orena”, utan för att den är en idiot, oavsett etnisk bakgrund.

Svara
Agneta 15 augusti, 2014 - 16:31

Fy så fruktansvärt, hoppas verkligen att hon kryar på sig!

Svara
Susanna B. 15 augusti, 2014 - 16:12

Jag laser din blog och får mycket inspiration. Men skriver sällan kommentarer. Sorry! Men så ledsen att höra om din dotter. Vilken hemsk upplevelse för henne! Usch! Jag var väldigt hundrädd som barn men har kommit over detta som vuxen. Känner dock fortfarande oro till exempel när man är ute och springer och hundar som triggas av joggare. Så obehagligt. Vet inte vilken hundras som anföll ditt barn men känns som man läser ofta om t.ex. pit bulls och rottweillers som anfaller. Varför har man den typen av hund? Hoppas din lilla blir bätter snart. Kramar från en trogen läsare.

Svara
Sarah 15 augusti, 2014 - 21:40

För att pitbulls och rottweilers och ”den typen” av raser är fantastiskt fina hundar, trots att media och typer som du försöker spä på fördomarna. Självklart är det jättehemskt vad som hände med den lilla flickan nu, och jag hoppas med hela mitt hjärta att hon blir bra snabbt, men din kommentar var fruktansvärt onödig.

Svara
Åse 15 augusti, 2014 - 22:51

Det var en schäfer. Och jag är uppvuxen med schäfrar. Älskar dem. Detta har inget med hundras att göra.

Svara
Caroline Grolimund 15 augusti, 2014 - 15:18

Fruktansvärt… Hoppas att hon snart är pà bättringsvägar och kan komma hem. Vàr son blev för ett par àr sen biten i benet när han bara gick förbi en kopplad hund som var pà promenad med sin matte. Inte alls sà allvarligt som med er flicka men en obehaglig händelse. Hälsningar, Caroline

Svara
Ann-Sofie 15 augusti, 2014 - 13:36

Stackars lilla Juni ❤️ Fruktansvärt att bli attackerad på det viset. Jag hoppas att hon inte får men för framtiden.
Önskar Er en fin helg och ta hand om varandra, kram ❤️

Svara
Camilla P-A 15 augusti, 2014 - 12:55

Åh, herregud! Vilken otroligt obehaglig upplevelse. Hoppas att det ändå ska gå bra för er. Min yngste son, 11 år, är alltid orolig när det kommer hundar, men jag har försökt att tona ner det. Men när jag hör sånt här ( och det är inte första gången) så är det kanske lämplig att ändå hålla ett bra avstånd till hundarna!
Så tråkigt.
Ta hand om er!

Svara
Louise 16 augusti, 2014 - 17:55

Ja, det är en bra sak att lära sina barn att hålla avstånd till främmande hundar eller hundar överlag.
Har själv en stor hund, strax över året och bara valpen mentalt sett. Han är snäll, men det är alltid ett pass när barn går för nära för han blir glad och vill leka vilket kan resultera i att han välter barnet som slår sig. Eller att barn ska dyka ner över honom för att klappa, eller kommer på cykel i full fart nära. nära förbi och jag vill ju inte heller att han blir skrämd och försvarar sig genom att hugga för hur snäll jag än tycker att min hund är så vet jag inte hur han reagerar om någon skulle råka cykla på honom eller cykla över svansen på honom om han blir överraskad och rädd. Hundar reagerar instinktivt och tyvärr blir det fel ibland…
I kontexten låter det här kanske hemskt med tanke på vad som hänt dottern i sammanhanget, men jag vill påstå att om ett barn blir biten av en hund är det alltid förälderns ansvar.
Självklart råder strikt hundägaransvar, på samma sätt som det är lag att stanna vid övergångsställen. Dock borde det vara lika självklart att föräldrar lär sina barn hur man uppför sig kring okända hundar som det är självklart att föräldrar lär sina barn att stanna vid övergångsställen. Vissa föräldrar verkar tycka det är okej att låta barnen springa fram till en främmande hund, jag undrar om dom även låter sina barn springa rätt ut över vägen…
Hoppas allt går bra med dottern!

Svara
Åse 16 augusti, 2014 - 18:22

”men jag vill påstå att om ett barn blir biten av en hund är det alltid förälderns ansvar. ”
Min dotter gick FÖRBI hunden på motsatt riktning dvs ca 2 meter från hunden, detta har hundföraren bekräftat varpå hunden gör ett utfall så att hundföraren far i backen!
Det är inte mitt ansvar!
Man ska lära barn att respektera hundar, absolut men det är inte alltid förälderns ansvar!
Jag blir uppriktigt bestört och ledsen över din kommentar!

Svara
Louise 16 augusti, 2014 - 19:47

Nä, förlåt. Klumpigt uttalande! Jag ändrar mig till ”ofta” efter din kommentar och efter jag fått veta vad som hänt. Jag tycker dock inte att två meter är ett speciellt stort avstånd men det är kanske för att jag är van vid stora djur. Stor hund, stora hästar och i dessa sammanhang är inte två meter ingenting.
Jag vill inte göra dig upprörd eller trampa dig på tårna och jag hoppas att allt går bra med din dotter, men jag hoppas även att den här sorgliga händelsen gör folk tänker till . I min värld så attackerar inga hundar oprovocerat om dom nu inte har blivit lärda att göra det. Uppenbarligen kände hunden något som människor inte uppmärksammade och det är lite det jag reagerade på i blogginlägget.
Jag tycker inte att det är inte fel att gå ”omvägar” för hundar man inte känner på samma sätt som det inte är fel att gå omvägar förbi en hästrumpa, det handlar bara om självbevarelsedrift. Vi vet ju alla att den snällaste häst kan bli överraskad och sparka bakut, på samma sätt som den snällaste hund kan känna sig trängd och bita. Och jag som verkligen inte är hundrädd ser faktiskt till att ha ett rejält avstånd till hundar jag bedömer som tvivelaktiga oavsett om jag går ensam eller har min egna med mig.
Jag har inga egna barn, hade jag haft det hade jag säkert resonerat annorlunda.

Svara
lina 17 augusti, 2014 - 15:24

Blir provocerad av kommentarer att det är barnets fel osv….!!? 2 meter är mycket om man t.ex. är på en gångbana, gångbanor är nämligen ofta inte så mycket bredare än så! Har man som hundägare inte kontroll över hunden på det avståndet får man se till att promenera där man inte möter andra trafikanter, som kan råka vara barn eller andra hundar. Det är såklart enklast att skjuta över ansvaret åt någon annan än hundföraren men så enkelt är det inte enligt min uppfattning… Jag har hundvana sedan jag var liten med allt från schäfer, Golden Retriever till Rottweiler. Nu äger jag själv en hund, av den mindre sorten som jag tränar i tävlingslydnad – och jag tycker hundföraren ALLTID har ansvaret att se till att ens hund inte anfaller. Såvida det inte är tal om självförsvar. Det är inte hundens eller barnets ansvar utan de vuxna runtomkring. Jag har själv nyligen varit med om precis det Åse beskriver, fast min hund blev attackerad när en schäfer kom från andra sidan gångbanan (ja cirka 2 meter bred och jag har min hund på vänster sida så hundarna passerar ej varandras sida.) Detta anfall trots att den (och min hund såklart!) var kopplade. Detta handlade om en helt oprovocerad attack och en hundägare som inte hade kontroll på sin hund. Fruktansvärt, tänkte tanken hur det kunnat sluta om det varit ett barn? Olyckor händer och det finns faktiskt hundar som inte beter sej bra, man kan inte enbart skylla på barn eller andra! Jag har alltid extra koll när vi är med familjens små, även om min hund aldrig gjort ett utfall mot någon. Somsagt, händer det något är det hundägarens ansvar. (Och nej, inget barn eller vuxen ska springa fram mot en okänd hund men hunden ska inte heller springa fram och attackera en främling! För mej är det en självklarhet.) Krya på dej till lilltjejen <3 kram

Åse 17 augusti, 2014 - 15:42

Tack för en saklig kommentar, håller med dig i precis allt. Hoppas din vovve inte blev allt för skadad eller rädd. Kram tillbaka! <3

Kristina 15 augusti, 2014 - 12:47

Ge lilla Juni en stor kram och ”krya på dej” från Tina på Tenerife <3

Svara
Stina 15 augusti, 2014 - 11:39

Fy så obehagligt! Hoppas allt ordnar sig till det bästa.
Kram
Stina

Svara
Madelene 15 augusti, 2014 - 11:04

Usch vad tungt! Hoppas hon kryar på sig snart <3

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.