Mitt första år på Lchf

av Åse

I dag kommer en ny gästbloggare, en av mina bästa väninnor Anna som nu har ätit LCHF i 1 år och vill berätta sin historia här! Jag tycker att Annas historia är väldigt inspirerande och jag hoppas att den hjälper många av er där viktminskningen tar lite tid! Dela gärna inlägget på er facebook, för jag tror många blir inspirerade!

Ja det kan nog bara sammanfattas som en berg och dalbana men också ett år då jag kom fram till många insikter om mig själv.
Många
hälsovinster och annat spännande har jag fått på köpet.

Om vi börjar från början så har jag i hela mitt liv bantat. Jag har haft viktproblem sedan tidiga tonåren och alltid försökt att göra det lätta. Givetvis berodde detta på okunskap och hur påverkade vi är av vår omgivning. Ät mindre, använd pulver, akta dig för fett. Alla är experter känns det som ibland och frustrationen blir enorm när man inser att det som verkar funkar för alla andra funkar inte för mig. Nu i efterhand förstår jag att det nog inte funkade för många men då kände jag mig ganska ensam. Misslyckanden började redan då till smygätande och ett slags matmissbruk, en av årets insikter. I perioder åt jag och i perioder svälte jag mig.

När jag blev äldre fick jag ett betydligt sundare förhållande till mat men då var skadan redan skedd. Hur nyttigt jag än försökte äta och försökte träna så hände ingenting. Efter veckor utan minsta minus på vågen så började jag äta för lite igen i desperation och när inte ens det hjälpte började jag leva som vanligt igen vilket resulterade i ytterligare 5-10 kilos viktuppgång. Vid denna tidpunkt så vet jag inte ens om min närmsta omgivning trodde mig för alla vet ju att om man äter mindre än man förbrukar så går man ner, men icke denna jobbiga kroppen, den bara vägrade.

Förra vintern så gick jag och bröt min fot. Det var en ganska komplicerad operation och det var en jobbig upplevelse på sjukhuset och även efter det att ligga fast i soffan med stort gips. Inte lätt att hoppa nyopererad på kryckor med min övervikt och dessutom helt otränad. Usch vilken hemsk upplevelse. Då bestämde jag mig för att nu får det räcka. Jag måste försöka hitta vad som funkar för min kropp. Och eftersom jag är så lyckligt lottad att ha Åse som väninna så började det gå upp ett ljus över vad som var fel. Jag åt inget fett och fick inget bränsle, åt fullkornsprodukter och tyckte jag var duktig med det.

Eftersom man ofta hör att LCHF är så effektivt, och det är det för många, så tror man i början att nu kommer jag gå ner en massa och snabbt. Men icke denna kroppen som först behövde ca 6 månaders läkning innan vikten började ramla av i högre takt. Men eftersom jag redan från början började må så mycket bättre så bestämde jag tidigt att detta är en livsstilsförändring så vikten fick ta sin tid. Allt som försvinner är ju borta för gott och då gör det inget att det tar lite tid. Ändå stod jag där varje fredag på vågen och hoppades. Minus, plus, upp och ner. Efter ett par månader så hade jag bara gått ner ett par kilo. Som tur var så förklarade Åse att min kropp behöver den här tiden plus att jag stressar mycket vilket påverkar viktnedgång men det kommer att vända. Åh vad du är klok Åse. Skam den som ger sig men efter ungefär 6 månader så började kroppen ge med sig. Den förstod att den alltid fick mat och kunde lugnt släppa från sig fett.

I julas hamnade jag på en liten platå och det hände inget på vågen. I vanliga fall hade jag enkelt kunnat ge upp men nu vet jag att kroppen tar det i den takt som den klarar och mår bra av. Det visade sig dessutom att efter platån har kroppen satt fart ordentligt och denna veckan hade jag gått ner 1,8 kilo. Lika mycket som det tog mig 2-3 månader i början.

Nu har det gått ett år och den totala viktminskningen ligger idag på 21,3 kilo. Ett alldeles fantastiskt resultat för mig. Men konstigt nog är det inte det absolut viktigaste utan det är mycket saker som jag har vunnit på denna kosten.

• Jag har högt blodsocker men håller det i schack med LCHF. Behöver inga mediciner.
• Mår otroligt bra i magen
• Är pigg och orkar mycket mer
• Har ett jämnare humör
• Har gått ner över 21 kilo
• Har blivit av med mitt sötsug och behov av att kvällsunna mig
• Känner mig alltid lagom mätt och nöjd, blodsockret i balans
• Och det viktigaste av allt, jag har blivit en bättre mamma
Detta har jag blivit pga allt i listan ovan och det är verkligen en härlig känsla.

Så alla ni som kan känna igen er i min historia, ge inte upp, det kommer att vända om man bara har tålamod och fokuserar på att det inte bara handlar om vikten utan att faktiskt höja sin livskvalitet. Jag ser verkligen fram emot att se vad mitt andra LCHF år kommer att föra med sig.

Uppdaterat 24/11-2012: Anna har nu gått ner 46 kilo och har enbart 4-5 kilon ner som hon gärna vill gå ner! 

annonslänkar

56KILO24 ger 33% på DYRASTE varan inkl. över 500 VARUMÄRKEN + ytterligare 5% på kampanj- & reapriser
Gillar ni inlägget, klicka gärna på hjärtat under inlägget och dela gärna ♥ Tack! ︎

41 kommentarer

ELSEMARIE HALLQVIST 1 april, 2016 - 07:40

Har hållit på i tre månader men bara minskat 1 kg. Nu är jag på väg att ge upp men känner som du att jag mår bra av kosten och är inte sugen på samma sätt som tidigare. Behöver tappa 12 kg men i den här takten känns det lite hopplöst. Vill dock inte gå tillbaka till lightprodukter etc. Finns det de som inte går ner alls med LCHF utan som måste ”ge upp”? Hoppas på att få svar här /ELsemarie

Svara
Camilla p-A 5 april, 2015 - 13:06

Åh, tack för att du delaemed dig Anna! Blev det någon veckomeny? Var hittar jag den i så fall?

Svara
Eva-Lotta Ryd – Varför går jag inte ner i vikt med LCHF 29 oktober, 2013 - 17:43

[…] allt! Fokusera på att äta rätt och tillräckligt i stället! Jag rekommenderar dig att läsa om Anna! Hon gick knappt ner något det första halvåret men vägrade börja mixtra (det hade hon ju gjort […]

Svara
Tina Johansson 28 maj, 2013 - 20:46

Har läst detta inlägg innan – men behövde läsa det igen.
Har ätit LCHF i två år – från början strikt, sedan pendlat…
Jag har varit överviktig i hela mitt liv, och provat det mesta – och lite till. Jag gick ner 10 kg på kort tid med LCHF, och sedan ytterligare 5, sedan har det varit stopp… sådär fyra kilo har smygit sig på, men håller sig vid det (alltså totalt 11 kg minskning – men behöver gå ner sådär 30 till…känns oövervinnerligt).

Någonstans har jag ändå varit ganska nöjd med det, det är nämligen enda gången i mitt liv jag inte fallit tillbaka helt och totalt ökat i vikt.
Har haft det lite tufft sedan innan jul, mamma dog hastigt, och har sedan fått värk som gör att det är svårt att komma ut och motionera, så är lite deppig nu… Dessutom har ytterligare en person i min omgivning gbp-opererat sig och ”hej och hå vad hon mår bra och går ner i vikt, och skulle inte det vara nåt för dig med…”
Men jag vill inte – samtidigt som jag inte vet om jag orkar kämpa.

Ja nu har jag skrivit av mig – tack =) Kommer nog återkomma till detta inlägget – och det hade också varit roligt att läsa mer om Annas historia!

Svara
Åsa 3 maj, 2013 - 08:19

Tack Anna och Åse för att du/ni delat med dig av dina erfarenheter. Jag är 45 år, försökt gå ned i vikt i säkert 25 år, har jojobantat i många år. Intresserad av kost och träning men aldrig gått ned så mycket som jag önskat trots hårt jobb. Testat allt från viktväktarna, soppor osv. Nu inne på 4:e veckan LCHF men får ingen viktnedgång, hoppas efter att läst din historia att vikten kommer att minska så småningom. Har 10 kg som verkligen skulle behöva tas bort men segt som sjutton.. Men har för första gången inget galet sötsug, så jag ska inte ge upp detta utan låta det ta tid denna gång!
Har också tidvis mycket värk och jobbigt i kroppen och hoppas att detta ska minska med rätt kost!
Stort tack!!! Ska nu fortsätta äta rätt och se vart allt landar

Svara
Monicas Mat 8 juni, 2012 - 08:23

Toppen!

Svara
anna 22 februari, 2012 - 18:47

Åh gud vad jag blir glad av att läsa detta, det känns som du skriver om mig. Jag ha samma historia som dig och jag ser inga ras alls på min vikt, har bara hållit på i två månader ca, men jag mår bra, känne mig trygg i kosten och har bestämt att detta ska få ta den tid det tar. Du ge mig hopp Anna! Tack.

Svara
Anna Carlsson 22 februari, 2012 - 18:59

Härlig inställning, bara kämpa på ska du se det vänder förr eller senare.
Fokusera just nu på att få detta till en vana och se de hälsovinster du fått.

Jag håller mina tummar för dig!!!

Svara
Lchf livet för Gottelisa 21 februari, 2012 - 20:13

Tack för att du delar med dig och grattis till dina fina viktresultat! LCHF -livet är helt underbart.

Svara
Anna Carlsson 27 februari, 2012 - 12:04

Tack så mycket!
Ja det är underbart när man äntligen hittar det som funkar för en 🙂

Svara
Madeleine 21 februari, 2012 - 18:06

Åh vad härlig läsning, tack för inspirationen!!

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 18:17

Underbart om det kan inspirera någon.
Lycka till 🙂

Svara
Popprinsessan 21 februari, 2012 - 15:49

Tack för att delar med dig av din historia och grattis till dina fina resultat!
Som flera andra kommenterat så känns det ”bra” att läsa att alla inte rasar i vikt eftersom jag själv inte gör det. Att det inte är fel bara för att man inte rasar. Men eftersom det går åt rätt håll för mig så känns det ändå bra, det får väl ta lite tid 🙂

Och jag skulle också tycka att det vore kul att läsa hur en dag kan se ut för dig!

Tack för ditt inlägg!

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 18:12

Jag har precis inställning som du. Denna gången får det ta tid och varje gång ett kilo försvinner så vet jag att det är för gott. Det ger mig större tålamod. Och under tiden så äter jag sååå god mat och mår så bra i övrigt.
Hoppas att det går bra med din viktresa!

Svara
Sara & Busungarna 21 februari, 2012 - 15:08

Så himla inspirerande att läsa! Tack för att du delar med dig Anna och tack Åse för att du låter Anna göra det 🙂

Jag VET att LCHF är rätt för mig, för jag känner det ju på så många sätt i kroppen. Vilket skillnad jämfört med tex Viktväktarkost eller vanlig tallriksmodell. Men jag har också provat det mesta under åren, VV, pulver, såna där konstiga piller med örter som man kan får reklam om i posten (totalt jäkla idioti!!). Så min kropp behöver säkert också läka, det vet jag ju. Men det är ju ändå frustrerande när det går så pass segt, trots att jag äter så bra. Just därför är det så himla upplyftande och peppande att läsa din historia! Det finns hopp även för mig 🙂

Jag började med LCHF för ganska precis ett år sedan och under våren gick det riktigt bra, men sen under hösten tappade jag liksom gnistan och kom in i en jättedålig spiral där jag unnade mig alldeles för mycket av de tillåtna godsakerna, vilket självklart väckte ett sockersug som ledde till att jag dök ner i de icke tillåtna godsakerna. Gång på gång.

2010 resulterade i ett minus på 5 kilo, vilket verkligen inte är speciellt mycket. MEN jag försöker se det som att det ändå är fem kilo mindre och varje kilo mindre är bra. Hade jag inte hittat LCHF så hade det med största sannolikhet istället varit fem kilo plus istället….

Nu är jag dock på G igen och allt känns riktigt bra! Vågen visar lite minus och jag mår toppenbra! Självklart önskar jag att vågen skulle visa större resultat snabbare, men det är ju bättre att det får ta den tid det tar och att kilona sedan håller sig borta, än att jag rasar och sedan lägger på mig skiten igen.

Oj vad långt det här blev, haha. Blev bara så glad över ditt inlägg! 🙂

Kram /Sara

Svara
Sara & Busungarna 21 februari, 2012 - 15:10

2011 ska det ju naturligtvis stå 🙂

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:20

Hej Sara!

Usch ja så tuff resan är. Jag känner så väl igen mig i mycket du skriver. Framförallt första halvåret när man blev frestad av allt alla andra åt. Försökte tänka att det är dom det är synd om som får i sig saker som inte är bra och tänka att jag vill leva ett långt och hälsosamt liv och då vill jag inte längre stoppa allt det i munnen. Vi är värda mer än så!!! Det enda tips jag kan ge är absolut avhållsamhet av allt som triggar dig. Jag vet att jag hade ramlat dit igen om jag hade haft undantag men försökte ersätta saker jag unnar mig av. På helgen känns det festligt att äta lite baby bell ost och gurkstavar med hemma gjord dip tex. Och det gjorde att jag inte behövde äta sådant som är dåligt för mig. Idag har det gått över ett år sedan jag åt något onyttigt och idag lockar det mig inte alls.
Lycka till, jag hejjar på dig!!!

Svara
Sara & Busungarna 21 februari, 2012 - 15:31

Tack! 🙂

Just nu känns det som att jag klivit över en slags tröskel, till störst del tack vare underbara Åse och Anna Hallén, som båda skriver så mycket klokt och inspirerande. Jag har insett att jag måste göra den här resan för min hälsas skull, inte för min vikts skull, även fast de två såklart hänger ihop. Just nu försöker jag se viktminskningen som en bonus! En mycket välbehövlig bonus 😉

Jag har nu kommit så långt att jag även försöker se över min familjs intag av socker och mjöl. Speciellt barnen då, för sambon är väldigt envis, haha. Försöker hitta på alternativ till fredagsmys osv och det känns faktiskt jättebra att ha kommit så långt!

Försöker även hålla mig ifrån även tillåtna godsaker, precis som du skriver. Nångång ibland, fine, det känns helt okej. Men absolut inte varje helg! En näve nötter eller en ruta mörk (86%) choklad funkar bra, men i övrigt försöker jag hålla intaget så lågt som möjligt.

Tusen tack för ditt svar! 🙂

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:39

Det låter verkligen som du har rätt inställning nu och det är därför du kommer att lyckas.
Be Åse om min mailadress om du har frågor eller så 🙂

Svara
Sara & Busungarna 21 februari, 2012 - 15:40

Tack, vad gullig du är! 🙂

Annika Larsson 21 februari, 2012 - 14:40

Hej Anna och tusen tack! Man blir starkt av detta. Följer Åses brevkurs nu och äter såååå god mat och mår så otroligt bra men vågen står still! Glad att jag inte går upp. Dina och Åses kloka ord gör dock att jag inte tänker ändra mina matvanor igen. Så här får det bli nu!
Jag har inte haft ont i huvudet en enda dag sen jag startade, vilket var vanligt förr.
Ingen bubblig och gasig mage
Tycker jag orkar mer
Är inte hungrig (jobbar fortfarande med suget).

Tack igen
Annika

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 14:58

Hejja dug och ge inte upp. Jag vet hur frustrerande det kan vara men fokusera på alla hälsovinster så länge och tillåt kroppen ta sin tid.
Jag håller mina tummar för dig!

Svara
Louise solar 21 februari, 2012 - 13:52

Hej!
Måste säga att jag blir så frustrerad när jag läser solskenshistoriet med LCHF kost. Jag åt kosten i 7 månader och gick bara upp i vikt. Åt mycket strikt kost, fick bl.a. Hjälp hos fettdieten.se men trots det kom ingen nedgång. Slutade med grädde och ost åt bara kött, grönsaker med lite kolhydrater och smör. Tråkig att inte kunna äta sånt som ende var tillåtet. Bara 5-6 kilo att gå ner vilket är lite men räknade verkligen inte med en ökning på 3 kilo till 70 kg( är 1,64 cm). Nu äter jag typ nutrillet och grönsaker och riktig mat på helgen och går ner 1 kg i veckan. Kan det vara så att lchf inte passar alla kroppar? Hade dessutom ständig mjölksyra vid minsta aktivitet.
Vill tacka för en fin blogg, besöker den inte lika ofta nu när jag inte äter lchf.
Hälsning Louise

Svara
Åse 21 februari, 2012 - 14:14

Ja jag tror att riktig mat, dvs bra råvaror, naturligt fett och lite kolhydrater passar alla men kan behövas justeras. Jag har lättare att hålla min vikt när jag äter lite mer kolhydrater, strikt LCHF fungerar inte för mig. En del går ner bättre i vikt på mer grönsaker, mindre grädde etc.

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:00

Jätte tråkigt att du känner så men jag har samtidigt stor förståelse för det då jag själv brottades med detta minst första halvåret. Jag håller tummarna för att du hittar det som fungerar för dig.

Svara
Lise-Lott 21 februari, 2012 - 13:31

Grattis Anna. C! Kram

Svara
Lise-Lott 21 februari, 2012 - 17:21

Hej igen…
Läser här på kommentarerna till Anna. C. Att LCHF ”inte” funkar för alla. Jag köpte för ett tag sedan en bok av Ulrika Davidsson, Gå ned i vikt med LCHF. I den skriver hon om, fin justera din kost efter din blodgrupp. Det står om detta även på hennes hemsida. Detta kan kanske hjälpa någon och komma vidare. För vi är ju alla olika och våra kroppar reagerar också då olika. Jag tycker mycket om hennes bok, samt att jag kollar vad Åse hittar på för gott. Men just nu försöker jag följa Ulrikas kick start, som hon har i sin bok. Vilket jag har reagerat positivt på, efter ha stått stilla ett tag. Och jag har också en 20-25kg kvar att gå ner. Jag vill gärna också ta del av Annas menyer. Tack för en fin blogg, med mycket gott i…
Kram Lise-Lott

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 18:15

Vilket bra tips. Jag tror verkligen LCHF är för alla men vi är alla olika och måste hitta vår egen nivå på det. Jag tex kom på att jag gick ner mer om jag slutade dricka mjölk. Man får se det som en period av experiment i början innan man hittar rätt 🙂

Lycka till på din resa 🙂

Svara
Lise-Lott 21 februari, 2012 - 18:50

Tack!
Enl. boken av Ulrika och blodgrupper, jag har blodgrupp 0. Då ska jag inte använda så mycket mjölkprodukter, utan hitta fettet i andra produkter. Inte så lätt, men jag har minskat på mjölkprodukter och fått ett resultat. 🙂

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 12:10

Åh tack snälla ni, jag blir riktigt rörd av era kommentarer. Man förstår också så många vi är som brottas med dessa omedgörliga kroppar. Men en kamp som jag för första gången tänker vinner 🙂

Anna – jag ska se om jag kan försöka sätta ihop en typisk matvecka för min del så frågar jag Åse hur du enklast kan ta del av den.

Kram och tack än en gång alla 🙂

Svara
gunsan 21 februari, 2012 - 13:48

lägg gärna ut din matvecka här , vi är fler som är intesserade av att se hur du äter!
grattis till dina fina resultat, jag kämpar också på med en osäker kropp, det tar tid.
gunsan

Svara
Anna 21 februari, 2012 - 11:42

Jag har precis som du, fast jag bara ätit LCHF i drygt 1,5 månad, märkt av flera vinster.

– Stabilare humör
– Slutat småäta på kvällarna (och på dagarna).
– Långsam, stabil viktnedgång
– Min mage bubblar inte längre.

Hade varit JÄTTE INTRESSANT att få se hur du äter en dag. Till frukost, lunch, middag.
Själv har jag nu gått ner 3,5 kg men har ca 25 kvar…

Hälsningar Anna

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:03

Ska försöka sammanfatta en veckas kost och se om det är ok med Åse att visa på bloggen.
Lycka till och vad kul med alla hälsovinster du redan märker av!

Svara
Anna 21 februari, 2012 - 11:21

Å jag gråter nästan när jag läser din historia, Anna. Det där hade jag själv kunnat skriva! Precis samma jojo-bantande har jag ägnat mig åt hela livet, första gången när jag var 10 år!!!
För jäkligt egentligen! Nu är det LCHF som gäller för resten av mitt liv! Stort grattis till att du mår så mkt bättre och jättekul med din viktminskning såklart! Kram till dig!

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:08

Tack snälla!!! Det är precis för människor som du som gjorde att jag ville dela med mig. Kan jag bara inspirera och ge hopp åt en person så är det värt det. Har ju kämpat hela tonåren och hela mitt vuxna liv, fyller 36 år i veckan. Gör mig ledsen att höra att du började så ung men det är aldrig för sent att vända.

Stort lycka till på din resa, jag hejjar allt jag kan!!!

Svara
Cia Holst 21 februari, 2012 - 11:07

Vad härligt att läsa Anna! Stort grattis till ett nytt sundare liv, det är aldrig försent 🙂
Lycka till i fortsättningen. Kram Cia

Svara
Anna Carlsson 21 februari, 2012 - 15:10

Tack Cia!
Så skönt när man inser hur man äntligen kan lösa problemet 🙂
Kram Anna

Svara
Anne 21 februari, 2012 - 11:01

Vad härligt. Jag säger bara Grattis Anna.Lycka till i framtiden. Kram

Svara
Ellinor 21 februari, 2012 - 10:59

Wow!!!! Härligt att läsa!!!!! Vilken inspiration!! Grattis till ett nytt helt liv och tack för att du delar med dig <3

Kram

Svara
Gabriella 21 februari, 2012 - 10:54

Vilken fantastisk resa Anna!
Lycka till i fortsättningen.Du är en riktig inspirationskälla!

Svara
Camilla Gervide - Sveriges bästa musikblogg 21 februari, 2012 - 10:51

Ett enda ord:
-Tack.

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.