"jag börjar i morgon…"

av

Att göra det allra bästa av en matsituation är ju det vi alla egentligen vill uppnå. Att styra, inte styras.
Jag kan ärligt berätta att mitt allra största fall genom åren har varit mina höga krav på mig själv, mitt svart eller vitt seende, allt eller inget. Jag har många ggr demoniserat maten och när jag då av en eller annan anledning bestämt mig för antingen medvilligt eller motvilligt att ”OK jag struntar i detta nu, jag börjar i morgon då..” så har jag ”passat på” och överätit som om det inte funnits en morgondag.
Det är ganka länge sedan jag betedde mig så som tur är, för det är det jag känner att jag behövt arbeta på – att inte släppa allt för att jag inte höll mitt kostschema.
Jag har verkligen bestämt mig för att välja bästa möjliga ur den situationen jag är i, utan att försaka ngt jag vill ha eller sätta en onödigt stor ”absolut förbjudet” skylt på viss mat.
I går kväll ville jag verkligen ha lite godis och jag är otroligt nöjd med att jag nöjde mig med 100 g godis och inte svalde halva påsen för att det inte ingick i min kostplan egentligen.
Jag har slutat att svänga mellan allt eller inget! Det föder bara övervikt och att man rackar ner på sig själv. Vad som skapar övervikt är inte det lilla vi emellanåt stoppar i oss, utan det vi i tid och otid gör fel och att vi inte kan handskas med det som är utanför kostschemat.
Jag älskar att äta enligt GI för jag håller mig mätt och nöjd men jag vill kunna göra små avsteg, för det kan lika mkt vara det man MÅSTE arbeta på.
Att vara duktig alltid är för vissa inga problem, men att emellanåt äta mat som är mindre bra men BARA i liten mängd kan vara det man VERKLIGEN behöver arbeta på.
Ha en fin matvecka på er och njut av det ni stoppar i er i rimliga mängder!
KRAMAR!

annonslänkar

56KILO24 ger 33% på DYRASTE varan inkl. över 500 VARUMÄRKEN + ytterligare 5% på kampanj- & reapriser
Gillar ni inlägget, klicka gärna på hjärtat under inlägget och dela gärna ♥ Tack! ︎

29 kommentarer

mary 17 maj, 2010 - 21:43

Känner igen mej i detta, jobbar på det.
Tack

Svara
Ellinor 14 maj, 2010 - 19:19

Hej Sötis,
Jag hade ju läst detta inlägg när du skrev det men idag när jag gick bak lite bland dina inlägg så läste jag detta igen med helt andra ögon. Jag verkligen behövde läsa detta just nu! Precis så är ju jag just nu!! Jag har gått ifån mitt kostschema och brottas med att inte strunta i allt bara för det. Måste bli bättre på att ta saker mer lite mer ro, annars blir det precis så som du skrev ”Det föder bara övervikt och att man rackar ner på sig själv”
Tack sötaste du för att du uppdaterar så ofta och delar med dig verkligen om din resa för det hjälper mig massor.
Kraaaam!!!!

Svara
Annie 14 maj, 2010 - 11:28

Å, så bra sagt, Åse! Kunde inte ha uttryckt det bättre själv… Jag försöker leva efter det själv nu, och träna så mycket jag kan och hinner. Fortfarande spelar min hjärna mig en del spratt med det där att jag kan äta det som inte är bra för mig lite väl ofta, men jag jobbar på det! Kram!

Svara
Petra 11 maj, 2010 - 21:42

Man blir alltid så glad o positiv när man läser det du skriver, o det e så skööönt att känna igen sig. Ibland tror man (jag:-) att jag e den ende med dessa problem o känner sig misslyckad hela tiden vilket i sin tur föder det missbrukande beteendet, hos mig i alla fall. Jag har nog också hittat rätt väg i min mathållning o ääälskar att kunna motiveras av dig gumman, TACK för att jag fått lära känna dig!!!! Love You:-)

Svara
Åse 11 maj, 2010 - 22:14

LOVE U finaste vännen! Är så glad att jag lärt känna DIG!! längtar till nästa fredag!

Svara
MariaGunilla 10 maj, 2010 - 22:08

Håller med vartendaste ord. Visst är det häftigt när man hittar sitt eget sätt. Känner att det förankras och man känner sig trygg och kan därmed göra mogna avstickare i moderata mängder.
Jättegrattis till din egen melodi, jag har funnit min 🙂
Den innebär att jag måste utesluta bröd, både för magsurheten men oxå för suget. Allt annat verkar vara lugnare för min kropp. Mitt minus kvarstår och jag suger på karamellen att jag kanske ska ner lite till. Tar det som det kommer. UPP ska jag inte iaf. 🙂 Kram till dig!

Svara
jenny 10 maj, 2010 - 20:34

Ja jag kan inte säga att jag är där du är riktigt än men nog jobbar jag på det!!
Tack för kloka ord!
KRAM

Svara
Annelie 10 maj, 2010 - 19:59

Tack för att du är så inspirerande!

Svara
Jajja 10 maj, 2010 - 19:53

Så sant, så sant…..
Jajja.

Svara
Pillan 10 maj, 2010 - 18:11

Känner igen detta så väl.
Jag behöver jobba mycket med svart/vitt-tänkande, kämpar mot det hela tiden och försöker hitta en balans.

Svara
Åsa 10 maj, 2010 - 16:32

…och så är det jag då… Som också ”börjar imorgon”… Fast jag har väl tvärtom-problem mot er andra… Jag vill gå UPP i vikt. Äter som en häst och äter ALLT i princip. Fast jag tränar inte… *rodnar* Det är det jag ska ”börja med imorgon”. Har alla tänkbara träningsredskap hemma i källaren då maken är en ”träningsnörd”. Han har lovat bli min coach, och vi har försökt komma igång med min träning mååånga gånger, men sen är det min egen motivation som sätter stopp. Det sitter i hjärnan alltihopa och kommunikationen hjärna-kropp är inte den bästa just nu. Familjen och hemmet (3 barn, make, hus och trädgård) + jobb går visst i första hand. Har så svårt att prioritera mig själv och göra något bara för mig. Så jag känner mig så peppad när jag läser din fina blogg och hoppas och tror att jag får inspiration härifrån. Om inte annat tänket och recepten på din goda, hälsosamma mat och dina underbara bilder. Använder dig som inspiration och hoppas att det är OK, trots mitt motsatta ”problem”. Och efter allt detta svammel lovar jag mig själv IMORGON BÖRJAR JAG!
Hoppas på en fin vecka för dig!
//ÅsaS

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 16:40

Självklart! =) Här är mååånga normalviktiga, överviktiga och underviktiga som vill äta bra!
”Jag ska börja i morgon” när det gäller träning är det nog många som känner igen sig i, sedan om det är för att bränna fett eller bygga muskler spelar ingen roll ju =)
KRAM!

Svara
Maria 10 maj, 2010 - 14:03

Du är klok och inspirerande. Jag måste försöka hitta en balans jag med.

Svara
Kristina 10 maj, 2010 - 13:46

Jag känner alltid igen mig i det du skriver. Just nu kan jag kontrollera olika situationer. Men det kommer tidpunkter emellanåt då jag överkonsumerar och tänker: Nu är det kört och jag kan lika gärna fortsätta äta onyttigt…
Ja, det du skriver är så kloka ord!!
Keep on gooing!:)
KRAM

Svara
Pernilla G 10 maj, 2010 - 13:33

Ja, tänkt att det ska vara så svårt att hålla sig på en ”lagom”-nivå!!! Jag försöker också att inte äta upp hela kakpaketet när jag ”ändå förstört hela dagen” med att ta en kaka… Istället för att njuta av den där enda kakan. Nej då, den äter jag i smyg, helst med halva huvudet inne i skafferiet…
Tänkt att det ska vara så svårt:(

Svara
Jessica 10 maj, 2010 - 12:57

Jättebra gumman! Bra att testa lite allt möjligt för att då kunna hitta sin egna grej:))o du vet ju redan allt om dig och din kropp.
Jag håller på dig!
Attans att du ska bo så långt bort bara:(
KRAAAAAAAAAM

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:05

För jäkligt!! Tycker du flyttar ner 😉

Svara
Jessica 10 maj, 2010 - 14:11

HAHAHAH, ja eller du upp:))

Svara
Pernilla A 10 maj, 2010 - 11:23

Härlig läsning som vanligt. För min del kom övervikten med alla förbuden. När jag lättade på förbuden underlättades viktnedgången på en gång. Men man behöver väl lära känna sig själv för att ta itu med sig själv.
Ha en go vecka!!!
Kramar

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:05

Håller verkligen med, det stjälper mer än det hjälper i bland faktiskt!

Svara
Ankil 10 maj, 2010 - 10:57

Vad bra du skriver!! Precis så där är det ju!! Jag har vart likadan…& så fort jag tagit tex en godisbit så har jag tänkt att ”nä nu är ändå allt förstört, så nu kan jag lika gärna smocka i mej allt”…HELSJUKT!!
Men,men man lär så länge man lever..nu ska man bara lära sig att följa det oxå;)
Kram Anki

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:08

Tyvärr ett vanligt tankesätt framförallt hos oss kvinnor :/ KRAM

Svara
mallan 10 maj, 2010 - 10:51

Så bra du skriver!
Tack o kram!

Svara
Sara81 10 maj, 2010 - 10:47

Det är precis DET jag vill uppnå! För för mig blir det alldeles för ofta allt eller inget och ”nu är ju den här dagen ändå förstörd…” som går genom skallen…

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:10

Ja och det blir bara pannkaka av det! =((( Kraaaam

Svara
Annika 10 maj, 2010 - 10:34

Mycket kloka ord.
Jag har alltid varit så. Svart eller vitt. Allt eller inget.
Nu det senaste året har jag insett att jag är bra! Jag kämpa så gott Jag kan och resultaten dom kommer.
Sen har jag just insett att mitt egenvärde inte sitter i hur min kropp ser ut och då har jag fått en mycket mer avslappnad och positiv inställning till mig själv och mina viktmål.
För 2 år sedan gick jag ner över 10 kilo och sen hade jag inte riktigt orken till att ta tag i dom sista 5.
Men nu har jag ny energi och jag känner ingen stress eller press.
Haha förlåt för flummig kommentar.
Jag bara snubblade in på din blogg av en slump och tyckte att du skrev så himla bra.
Lycka till!
//Annika

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:22

Jättebra! Många ggr sätter vi mkt större vikt vid vår vikt än vad som är sunt.
Lycka till nu med att gå vidare i allt!

Svara
Wellbeingofme - Välmående, Lågkolhydrat-kost, Träning & Positiv energi 10 maj, 2010 - 10:30

Jag är imponerad av att du har lyckats jobba bort ditt allt-eller-inget-tänk. Jag tror att det är en jätte viktig del i det hela. Jag är själv en typisk sådan som tänker allt eller inget, precis som du beskriver så om man gör ett avsteg så kommer tanken direkt på att man börjar om i morgon, eller skall jag köpa lite godis kan jag lika bra även köpa pizza till middag och kombinera godisskålen med chips & dippa. Försöker dock verkligen att jobba med just det tänket. Bättre har det blivit, men det är långt ifrån borta, det håller bara i vissa situationer.
Har du några tips på HUR man kan jobba med det? 🙂

Svara
Åse 10 maj, 2010 - 13:24

Ja för mig är det absolut nyckeln – no doubt.
Tror att man måste analysera och fundera mkt kring sitt beteende, 56kilko har ju varit och är min terapi för det blir ganska svart på vitt. Lycka till!!

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.