”Plättmackor”

29 februari, 2012

I dag ska Noel vara på skridskobanan hela dagen så han har fått en termos med ”oboy” (gammeldagsmjölk, kakao och sukrin+) och ett gäng plättmackor med sig. Han verkligen älskar dessa mackor!! 😉 Han frågade innan han gick, om han fick bjuda fröken på en. Haha!
Så ett litet tips till er som har barn som ska på utflykt!

 

Sedan måste jag bara berätta.

Min dotter fyller 15 i år och är tyvärr väldigt lik mig när det gäller socker. Hon har aldrig varit stor i maten men haft stor kärlek till socker och ”gott” och har bl.a på grund av det några extrakilon som hon inte mått bra av. Hon har haft magproblem de senaste åren och vi har varit på utredning efter utredning. Hon har testats för gluten, laktos och mjölkproteinkänslighet, hon är ofta hård i magen. På senaste besöket hos läkaren så påpekade läkaren att hon ju hade lite väl mycket hull och detta kan bero på att hon bla har en trög mage.

För drygt en månad sedan så började hon med så strikt LCHF som hon kan, vad innebär då det? Jo hon undviker bröd, pasta, ris, socker etc (dvs stärkelse som snabbt blir till socker i kroppen) och så äter hon fullfett (som vanligt), mycket grönsaker,  hon äter turkisk yoghurt med bär och nötter till frukost, undviker ris etc i skolan men är det tex lasagne så äter hon av det och fyller på med grönsaker. Efter skolan äter hon oftast lite fröknäcken med ost eller plättar, eller en smoothie och sedan samma mat som vi på kvällen. Jag är noga med att tala om att hon inte behöver vara strikt utan lär henne att då kan hon äta lite av det och mer av något annat som är bra. Balans helt enkelt.
I helgen åt hon lite moccatårta eftersom hon bjöds på det av en familjemedlem – ett familjerecept, men hon åt lite utan att vilja ha mer. Hon har inte ätit godis och äter sig alltså mätt på bra, mättande saker, lite av mindre bra saker. På helgen äter hon lite mörk choklad eller någon efterätt jag gjort utan socker och mjöl. Detta har resulterat i -10 cm på höfterna och 4 cm i midjan, hon är nu helt normalviktig. Hennes mage är mindre hård nu, jag ger hennes linfrön och kokosfett i smoothien och även om en del av hennes magproblem antagligen kommer från inre stress så är magen bättre.
Är detta att ”banta”? Nej absolut inte, vi ger hennes en bra kost som hon blir mätt på och detta resulterar i att kroppen balanserar sin vikt och har man ett extra lager hull som kommit till av för mycket snabba kolhydrater så försvinner det. Vi fokuserar på hennes hälsa, inte hennes vikt.

Jag önskar att min mamma hade haft kunskap om bra mat när jag började banta genom att svälta som 14 åring, det hade sparat mig många år med viktproblem. Men på det glada 80-talet så gällde ju bara vetediet, fruktdieter och magert protein!

Hörrni! Håll utkik i eftermiddag, för då kommer en ny tävling!! En tävling med ett fint pris! 😉

Och i kväll börjar jag hålla i min LCHF kurs!! Ska bli sååååå kul!

37 kommentarer
0

Du kanske också gillar

37 kommentarer

Martina 5 mars, 2012 - 10:22

Ville bara än en gång tacka för din fina blogg. Tipsar sammtidigt om att man kan vispa i
En äggula och kokosfett i den varma chokladen för att få den ännu med matig och nyttig.
Min dotter äter inte ägg så det är ett av sätten jag smyger i henne nyttigheterna. Ibland kör vi den
Varma chokladen till fredagsmys/fredagskvällsmat och barnen blir nöjda efter en mugg och står sig
Superlänge på den, det blir ju som en hel måltid 🙂

Grattis till din duktiga dotter också

// Martina

Svara
Åse 5 mars, 2012 - 11:44

Ja det är toppentips! Så gör jag med smoothies också =))

Svara
PernillaA 3 mars, 2012 - 10:13

Har tillbringat morognen med att läsa ikapp på din sida och reagerar så på alla dessa historier i detta inlägg om barn som fått felaktiga kostråd under 80-90 talet. Jag kan själv stoppa in mig i detta fack och är så GLAD att kostrådgivningen har förändrats och att vi som misshandlat våra kroppar i tonåren och början av vuxenlivet har en ärlig chans att göra gott för våra barn. Ha en skön helg och ut i solen och boosta. Kramelikram!!!!

Svara
Caroline 2 mars, 2012 - 23:06

Känner igen mig så i det du beskriver om din dotters mage… själv har min mage varit (och är fortf. ibland) både och 🙂 Det är liksom ingen balans där nere.

Tror inte du kommer ihåg nu men vet att jag berättat innan här på bloggen och frågat en massa när jag förra året (eller det var nog t.o.m. förrförra året igen – alltså 2010) som jag provade LCHF för första gången och gick ner 5 kg på en månad och älskade känslan av att känna mig slank MEN… jag blev ju URKASS i magen med sådana smärtor vid varje toalettbesök så jag vet inte vad… NU först har jag kommit på att det nog var all den där läsken (Pepsi MAX) jag drack samtidigt. Jag tänkte att det är ju ändå light så jag lär ju inte gå upp i vikt iaf… inte så smart 🙂 Jag drack ju Pepsin till ALLT utom frukosten. Inte konstigt magen blev koko då. Fet grädde och alla andra feta produkter jag åt och sen kommer det en massa bubbligt ner i magen och rör runt. Men sen jag slutade med läsk (eller allt som är bubbligt överhuvudtaget) så har magen lugnat sig en hel del. Jag kan dricka en burk 33 cl ibland och komma undan med det men helst låter jag ju bli. 33 cl är ju ingenting mot 33 DL som jag kunde konsumera förr. Helt galet, jag vet! Sen nu har jag märkt att jag börjat reagera lite mot bröd och pasta… antagligen för att det ligger tungt i magen så det ska jag oxå testa att ge upp nu ett tag för att se hur magen blir.

Spännande!! 🙂

En sista fråga… om man äter nåt med fiberhusk i… måste man inte dricka rätt mkt vatten då för att inte bli förstoppad? För jag är, om jag ska vara ärlig, lite rädd för allt detta med frön och sånt… t.ex. fröknäcket… det ser gott ut men jag vågar inte äta det då jag inte dricker så mkt vatten…

Nu är jag klar 🙂 Tack för att (om) du läste! 🙂

Svara
Angelica - Mot min smala lycka! 1 mars, 2012 - 10:57

Jag tycker då inte att det är ”bantning”. Man måste tänka på hälsan. Och jag som varit överviktig i hela mitt liv har en kamp med att gå ner. Det är inte lätt kan ja lova.

Svara
Anna 1 mars, 2012 - 09:24

Wow! Fantastiskt , grattis till er båda!

Jag känner så väl igen mig i din beskrivning, jag började bli överviktig i högstadiet i mitten av 80-talet och fick höra av skolläkaren att jag borde gå ner i vikt. Min mamma köpte Viktväktarnas kokbok till mig när jag var i din dotters ålder…hemma började vi med lättprodukter när jag gick i lågstadiet, då slog margariner som Lätt & Lagom och lättmjölk och -fil igenom. Ägg var livsfarligt, helst skulle man inte äta mer än ett i veckan…En gång om året, när det var fest, använde min mamma helfeta mejeriprodukter som grädde och CF eftersom ”det blir ju så mycket godare då”.

Idag har jag äntligen fått kontroll över mitt ätbeteende och vikten rör sig åt rätt håll. Jag har följt dina och Anna Halléns råd och recept som jag tycker är betydligt sundare och mer välbalanserade än många andra LCHF-förespråkares. Jag går INTE ner i vikt eller mår bra av en massa mättade mejeirifetter och bacon som vissa förordar – däremot funkar kokosfett oc fisk jättebra. Och grönsaker är ett måste för mig, jag skulle aldrig kunna äta någon sorts fakirkost.

Min mamma kämpar idag med 15 kg övervikt, har gått upp och ner i vikt med Aftonbladets viktklubb och Stephan Rössner och kan inte förstå ”varför kilona alltid kommer tillbaka”. Hon kör fortfarande med lättprodukter…

Svara
Fiffi 1 mars, 2012 - 07:49

Jag förstår så väl vilka problem din dotter burit på, då jag själv var mullig i tonåren.I mina journaler står det flicka med mycket hull kom in……Kände också så väl igen mig i din berättelse från tidningen, där man kopplade sötsaker som kakor , bullar och mackor med mys och där mamma alltid bantade. Var det inte barnmatsbantning så var det bananbantning.
Jag har nu ätit LCHF i 3 veckor, men inte gått ner något alls, lite frustrerande då jag läser hur andra bara tappar vikt. Känner dock att jag till stordel blivit av med mitt sötsug och det är stort för mig. Har du tips på hur man kan chocka igång kroppen får du gärna dela med dig.
Hoppas din kurs kväll gick bra, lite avis på dom som är med.
Kram

Svara
Åse 1 mars, 2012 - 08:41

Det är just det du inte ska göra, du ska lura ner den i vikt genom att ge den mat som är bra för fettförbränningen. Mat tre ggr per dag, protein, fett, grönsaker till lunch, middag (bara protein och fett till frukost), sparsamt med mejeri som grädde, yoghurt, fraîche etc.
Det kan ta upp till 6 mån innan du börjar tappa om du har en besvärlig kropp.

Svara
Anna 29 februari, 2012 - 22:03

Blir så himla glad när jag läser detta. Och önskar att den kunskapen fanns när jag var liten och plötsligt blev rund i 11-årsåldern. Jag var så ledsen över det och mamma försökte hjälpa mig. Men så fel det blev! Anser mig fortfarande för tjock. Gick ner flera kilo för 2 år sedan med GI (fast eg var det lchf). Väger nu mkt mer pga livskris och efterföljande medicinering. Fullkomligt skenade i vikt pga medicinen. Äter nu lchf sedan 4 månader och har inte gått upp alls. Ser så mkt fram emot att trappa ner medicinen så att resultaten kommer. Roligast är att min sambo aka sockertanden har insett vinsterna med lchf. Han tränar ca 7 ggr i veckan och mår så bra av nya kosten! Till skillnad mot tidigare så är detta inte längre en diet för mig, det är livet! Så skönt!

Du är en STOR inspiration. TACK!!!!
Anna

Svara
Frida 29 februari, 2012 - 21:29

Jag tycker att hela debatten ”ska barn verkligen äta lchf” är sjukt triggande!
Jag önskar så att mina föräldrar visste bättre när jag var barn. Uppvuxen på 80- och 90- talet och med gener av fetma, tog min mamma med mig till dietisten när jag var 9 år. Då hade huden redan fått bristningar över hela kroppen och min mamma insåg att jag behövde hjälp.
Jag är väldigt tacksam över att hon tog tag i detta så pass tidigt, men väldigt ledsen över de kostråd vi fick, såhär i efterhand.
Jag bredde hål på smörgåsarna med Lätt&Lagom för att få i mig så lite fett som möjligt. Jag åt inget godis, men fettsnåla popcorn på helgerna. Jag spelade fotboll och levde efter A4 arken som satt uppsatta på kylskåpet.
När jag var 15 år, 6 år senare, hade jag inte gått ner ett kilo, utan jag vägde ist 100 kg.
Maktlös och uppgiven fortsatte jag dock äta efter dietistens råd tills min kropp helt enkelt sa ifrån.
Jag fick inte behålla maten, gick ner 40 kg under ett år, och fick ingen hjälp av läkarna.
Jag var 19 år 2003 och lchf var det ingen som pratade om.
Efter råd från en ”alternativ läkare” slutade jag med jäst och gluten.
Vikten och magen blev stabil och jag var normalviktig för första gången i mitt liv.
Idag är jag enormt tacksam över att lchf blivit en livsstil för så många människor. Jag mår bra och behöver inte längre känna mig konstig och jobbig som väljer bort pastan på restaurang. Jag har fått en mängd recept att följa, ist för att bara ta bort, så kan jag lägga till!

Tack för all inspiration och goda recept!
Idag bjöd jag min sambo på dina plättar med fetaostsallad 🙂

Svara
Lchf livet för Gottelisa 29 februari, 2012 - 20:45

Det är så bra kunskap som vi har fått . Det är tur att man är påläst och vet vad vi skall ge för mat till våra barn. Säger som dig, tänk om man hade vetat om det innan. Innan min egna övervikt och sen familjens pga av för fettsnålt som skapade sug och överätning. Nu har jag två tonåringar som är mätta och som inte springer och skåpsäter. Lchf livet är ljuvligt för alla. Ha det bra kram Gottelisa

http://blogg.amelia.se/gottelisa/

Svara
ÅsaS 29 februari, 2012 - 18:53

Blir lite rörd till tårar när jag läser historien om din dotter. Kan vara mamma-hjärtat som känner så starkt, då jag själv har en dotter i ungefär samma ålder. Än så länge håller hon vikten och äter vanlig mat. Hon är som jag, än så länge, mer åt det smala hållet, men både jag och maken tror att hon kommer att bli större än hon borde pga generna… Självklart kommer vi vara där och stötta henne då/om den dagen kommer.

Apropå stevia – har du sett att Canderel har kommit med en variant innehållande stevia? Hermesetas är på G också med samma koncept. Har köpt hem den ena varianten men inte hunnit testa den än.

Kram ÅsaS

Svara
Sara 29 februari, 2012 - 18:31

Så roligt att höra om att din dotter mår bättre, det är en otroligt känslig ålder där man tänker mycket på hur man ser ut etc

Kram

Svara
Liza 29 februari, 2012 - 15:21

Härligt att dottern din mår bättre i magen och det är ju helt fantastiskt att hon blivit av med sötsuget och nöjer sig med en liten smakbit när tillfällen kommer.

Svara
Maud Fahlén 29 februari, 2012 - 14:27

Håller fullständigt med om detta, vikten av att äta bra mat håller i längden.
Vi får nöja oss med att vi kan ge Våra barn en bättre tanke om maten med den kunskapen vi har idag och att dom sedan kan föra det vidare.
Lycka nu till ikväll, fast jag vet att det kommer att gå KANON.

ha en toppenkväll (för det skall jag)
// kram

Svara
Anna 29 februari, 2012 - 13:44

Iväg och köpa plättjärn!!! För man kan väl inte göra dessa utan plättlagg, eller hur? …

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 13:47

Jo absolut! De blir ju jämnare i ett plättlagg och går fortare men det går utan =)

Svara
Helena 1 mars, 2012 - 10:26

Ett litet tips om man saknar plättlagg är att använd peppakaksformar. Ställ formarna i stepannan och häll i smeten. Det fungerar jättebra och plättarna får roliga former.

Svara
Helena 1 mars, 2012 - 14:02

Menar naturligtvis lägg pepparkaksformarna i stekpannan……:o) Kan bli trixit att få i smeten annars.

Svara
Zandra 29 februari, 2012 - 13:35

Va skoj för din dotter! 🙂
Är lite sugen på att göra fröknäcken…, Hur mycket kostar fiberhust och pofiber?

Svara
Anna-Lena 29 februari, 2012 - 10:49

Jag känner precis på samma sätt. Även om jag skulle vilja gå ner några kilo så är det så mycket bättre att må bra, så det övervinner allt. Så skönt att din dotter mår bättre. Lycka till idag.

Kram kram

Svara
Jen 29 februari, 2012 - 10:42

Vad fantastisk med din dotter Åse, för hela familjens skull, för man vill ju aldrig se ngn man tycker om inte må bra. Glad jag blir, här i sjuksängen:)

Ha en fin onsdag Åse!

Svara
Lise-Lott 29 februari, 2012 - 10:13

Lycka till på kursstarten!
Grattis till dotterns fram gång…
Jag har lite jag skulle vilja del ge dig, fast inte här!
År det okey om jag mailar dig?
Kram Lise-Lott

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 10:23

Javisst! =)

Svara
Erika - LCHF till vardag och fest 29 februari, 2012 - 10:00

Vad skönt att din dotters mage är bättre och det är ju jättekul att det dessutom kunde resultera i så många centimetrar på kroppen.
Kul att sonen gillar plättarna. Jag skickar med min son LCHF-smörgås eller miniostar när de har utedag på skolan.
Har en fråga också, då jag såg att du sötat sonens choklad med sötningsmedel. Hur ser du på att ge barn sötningsmedel? Finns det något negativt med det eller är det bara positivt? Har läst (för länge sedan, så hur sanningsenligt det är vet jag inte) är att man inte bör ge barn sötningsmedel. Men nu är det ju en ny tid men nya rön nu, vad vet du?

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 10:08

Hej! Jag skulle aldrig ge barnen sötningsgmedel framställda kemiskt, men stevia och sukrin är 100% naturligt och med tanke på alla skadliga effekter av socker så är stevia och sukrin långt mycket bättre alternativ 🙂

Svara
Erika - LCHF till vardag och fest 29 februari, 2012 - 10:19

Tack för svaret! Det är så svårt att veta vad som är bäst och man vill ju sina barn det bästa. 🙂
Vad anser du om honung? Är det ok till barn som sötning? Eller tycker du att det är lika illa som strösocker?

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 10:22

Honung, speciellt mörk honung är bättre än strösocker. Innehåller fruktos som inte är så bra MEN honung är naturligt och har använts som sötning alltid. Det innehåller även antioxidanter så det innehåller liksom motgift mot sina skadliga effekter.
Jag tycker att man kan söta med lite honung till barn eller till de som inte har viktproblem eller problem med sockersug.

Svara
Erika - LCHF till vardag och fest 29 februari, 2012 - 10:49

Tack! 🙂

Tove 29 februari, 2012 - 09:57

Underbart att höra att din dotter mår så mycket bättre! Verkligen jättekloka och sunda värderingar du ger henne, matförbud är det sista man vill ha i den åldern, är så lätt att det blir fel. Nu lär hon sig istället att göra så bra val som möjligt och fokusera på hälsa istället för vikt. Så glad hon ska vara att ha en mamma som dig! <3

Svara
Jenjo 29 februari, 2012 - 09:44

Härligt att höra om dottern din! Och vad gulligt av sonen att vilja bjuda fröken, det är ett tecken på att de verkligen gillar något! 🙂

LYCKA TILL IKVÄLL!!!

Kramis

Svara
Helena 29 februari, 2012 - 09:27

Vad roligt att läsa om din dotter. Jag tycker du har helt rätt inställning till mat och hälsa både vad gäller dig själv och dina barn. Balans är ett väldigt bra ord, självklart ska inte tonåringar banta men de ska inte heller behöva bära på övervikt som de mår dåligt av. Toppen för dig och din tjej att ni hittat en väg som passar henne och som får henne att må bra!

Svara
Mims 29 februari, 2012 - 09:26

Hej Åse.

Jeg har fulgt din blok i de sidste ca. 4 måneder, siden jeg fandt LCHF via en artikel i dansk avis af Uffe Ravnskov, som ledte mig hen på Kostdoktorn.se. Det r en dejlig blok og jeg nyder dine kloge og nuancerede skriverier og super opskrifter!Jeg er så glad på din datters vegne, hun skal være stolt af sig selv, at formå at tage hånd om sin kost på den måde. Hjælper selvfølgelig at hun har dig som støtte! Jeg har 11-årig datter, som har samme sukkerafhængighed, så jeg forsøger ligeså stille at erstatte noget af sukkeret med andet og bedre. Har dog brugt de første 10 år af hendes liv på at gøre hende fedtforskrækket, så det tager lidt tid:)

Svara
Lisa 29 februari, 2012 - 09:24

Fantastiskt inspirerande historia! Tänk om alla kunde ge sina barn den näringskunskapen, fantastiskt.

Jag har precis, mycket tack vare dig, börjat äta enl. LCHF och märker skillnad direkt. Underbart är det! Vad som är tråkigt och som gör mig ledsen, är att personer i min närhet (inte närmsta familj, men bekanta, vissa vänner) snarare sågar LCHF än peppar mig i mitt val. För dem är LCHF ett säkert sätt att klogga igen artärerna, att ge sig in på en bana som aldrig kommer hålla i längden, att inte äta allsidigt etc..

Tack vare dig så har jag ju svar på tal, och mitt mående tycker jag är kvitto nog på att detta är någonting som fungerar för mig. Men trist ändå, att det finns så många förståsigpåare som vill predika sönder ens motivation.. Jag var tvungen att skriva ett blogginlägg ang. det hela. Men samtidigt stör det mig att jag känner att jag behöver försvara mina val..

Jag är i alla fall glad att jag har tagit tag i mitt sötsug, min stressade mage, mitt småätande, min hälsa och min vikt. Och det känns inte ens jobbigt eller som en uppoffring. Jag äter ju så sjukt god mat! 🙂 Tack för inspirationen! Ha en fin dag!

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 09:33

Vad roligt att höra!!
Det är märkligt hur människor kan få en naturlig kost, som människan är utvecklad på, till att bli något onaturligt? Jag undrar när detta skifte skedde, dvs när naturlig mat blev onaturlig? Gluten, jäst, socker och tillsatser är alltså att äta allsidigt? 😉 Tänk så allsidigt vi kan äta då? Förr åt man en macka med ost till frukost nu sätter bara fantasin gränser! Plättar, pannkakor, kesoplättar, goda fröknäcken och fröbröd, omeletter etc 😉 Mängder av grönsaker som vi fått upp ögonen för. Många som äter ”allsidgt” äter sin potatis, pasta, ris, quinoa till biffen och sedan eventuellt lite broccoli eller en sallad till, vi äter rättikagratäng, gräddstuvad savoykål, vitkål, coleslaw, squachtagliatelle etc. Undrar vem som äter allsidigt och varierat? 😉
Härligt att du mår så bra nu!! heja heja!!

Svara
Fröken Nilsson 29 februari, 2012 - 09:14

Fäller en liten tår för din historia med din tjej är så fin <3 vilken lycka det måste vara för henne att må så mkt bättre nu i sin tidiga tonår 😉 en tuff tid för alla där man ska hitta sig själv…..tänk vilken tur hon har som har en mamma som kan stötta med sin kunskap och inte klanka ner och säga ät mindre rör dej mer!……

Och sen dessa plättar!! måste bara tacka för detta recept för nu så har vi hittat hem i plättvärlden 🙂 och som påläggsunderlag….ja bara toppen.

Tack ännu en gång för en underbar läsning <3

Svara
Åse 29 februari, 2012 - 09:34

<3

Visst är det goda! Kör på! =)) KRAM

Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.