Hejdå Paris ❤️

15 november, 2015

Efter halva förmiddagen har vi äntligen lyckats boka om våra biljetter. Äntligen på väg hem till våra! 
Via otaliga samtal med Apollo och SAS lyckades vi komma iväg några timmar tidigare än planerat.
Vi hade haft en helt fantastisk dag här när allt byttes mot oro, otrygghet, skräck och sorg. Totalt kaos när polisbilar och ambulanser och vårdpersonal ven förbi. Hela restaurangen, anrika genuina Chez George förvandlades från uppsluppet glad till tyst. Personalen blev orolig och vi började förstå allvaret.
I en halvtimme försökte våra familjer få kontakt med oss men vi befann oss med urladdade mobiler. Jag lider så med dem, mamma som säkert satt med appen ”hitta mina vänner” och inte såg mig. Min syster Pia som fick gröna sms och inget svar på sitt ”Allt bra??”
Ingen taxi gick att få tag på så vi bestämde oss för att gå hem. 15 minuters promenad och vi visste inte vad vi kunde vänta oss på vägen till hotellet. Eftersom våra mobiler var urladdade hittade vi knappt hem men Victoria lyckades via en avfotograferad bild på en Google-karta ta oss hem.
Väl framme så pussade mannen i receptionen oss nästan medan han bockade av oss från listan. Han bodde själv i huset bredvid en av attackerna. Fem gäster saknades fortfarande.
Vi laddade våra mobiler och kunde kontakta familj.
På natten ringer HD, intervju ges samtidigt som ambulanser far förbi vårt fönster.
Natten bjuder inte på någon sömn, redan då och där oroar jag mig för där vi är nu – på flygplatsen.. Tänk om de tänker att alla turister ska hem på söndag och släpper en bomb här? Ni vet hur det är mellan sömn och dröm.
Vi vaknar till en värld som ruskats om. Vi vaknar till en värld med familjer som inte har haft sina kära sovandes i en varm säng, som vi gjort. 
Det strömmar in oroliga sms, Instagram, Facebook meddelanden. Tidningsreportrar jagar.
Det Paris som vi upplevde i fredags innan allt, när vi fick höra ”Blå blå vindar och vatten” sjungas och spelas av en fransos som blev så glad att höra att vi var svenskar, det är inte det Paris vi vaknar till. 
Men vet ni, i går – det mesta var stängt, men Paris vägrade stanna inne. Vi gick ut, samlades på caféer och vi pratade om det som skedde, parisier och turister. Vi är ju starka tillsammans.
Vår helg i Paris blev inte som vi önskat, men vi kan åka hem till våra familjer nu. Vi lever.
  

13 kommentarer
0

Du kanske också gillar

13 kommentarer

Lotta 17 november, 2015 - 20:33

:> välkomna välbehållna hem!

Svara
Rebecca 16 november, 2015 - 19:50

Skönt att ni är trygga hemma igen. Måste varit fruktansvärt att vara så nära.

Svara
jenny 16 november, 2015 - 17:36

Jag är så väldigt glad att ni kom hem oskadda. Detta är ju fasansfullt det ni varit med om. Många kramar till er alla

Svara
Camilla p-a 16 november, 2015 - 14:22

Finns inga ord. <3 Kom tryggt hem!

Svara
Philippa 16 november, 2015 - 13:26

<3

Svara
Hanna 16 november, 2015 - 08:11

Det är så fruktansvärt att det inte går att sätta ord på det.
Det är iaf väldigt skönt att höra att ni är hemma oskadda <3
Stor kram

Svara
Malin 16 november, 2015 - 07:07

Era stackare
Täntke på dig när det hände och är glad att ni är säkra o på väg hem
Men lider med alla som drabbats som ni och värre är dom som miste någon nära
Var rädd om dig
Kram

Svara
Jenjo 15 november, 2015 - 22:17

Jag är så glad och tacksam för att du och de dina har klarat er. På samma gång som jag givetvis sörjer för alla drabbade.
Kramar i massor! <3 <3 <3

Svara
Åse Deasy 15 november, 2015 - 19:51

Kan inte föreställa mig hur otäckt det måste känts för er när ni förstod hur allt stod till. Och precis som du skrev om att vara vid fel plats vid fel tillfälle. Skönt att allt är bra med er. Fruktansvärt tragiskt för alla drabbade.
Åse, din blogg är verkligen nummer ett för inspiration och recept! Ikväll blev det en lövbiffsgratäng från en av dina böcker som verkligen var god!

Svara
christine 15 november, 2015 - 18:25

Välkommen hem <3

Svara
Julia 15 november, 2015 - 17:41

Vilket inlägg, jag är glad över att ni kommer hem men kan inte finna några ord över de som skett, kan förstå att ni som varit i staden fått uppleva allt på ett helt annat sätt än vi här hemma… Paris kärlekens Stad… Stor kram på dig!!

Svara
Iréne 15 november, 2015 - 17:39

Välkomna hem.?
Känner inte dig personligen, men helt plötsligt blev du en del av mina vänner och jag kände en
sådan oro över vad som hänt Er i Paris.
Känner mig ledsen över vad som händer i vår värld, tänker på alla små och stora som ska leva
och verka i detta.
Önskar Er en underbar kväll med era kära.

Svara
Karin 15 november, 2015 - 16:51

Stora tårar rinner ned för min kind när jag läser ditt inlägg. Det finns inga ord att skiva.. Önskar er en snabb och trygg resa hem… även om jag förstår hur oroliga ni känner er. SNART får ni krama er familjer igen. Miljoner av kramar!!

Svara

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.