Att glädjas och inte missunna!

29 april, 2007

Lite funderingar kring detta med viktminskning. Varför det kan vara så laddat. Jag har ju viktminskat ganska mycket genom åren varav detta är tredje gången jag gör en stor viktminskning på ca 25 kilo.
Det finns inget som kan sticka så i ögonen på vissa som när någon är duktig och tar i tu med överflödskilona. Jag har förvånats många gånger under årens lopp av de runt omkring en som trots att de MÅSTE se den viktförlusten man gjort väljer att INTE nämna något. JO ofta så nämns det bara när man är smal och man får höra ”Nu räcker det väl??” ”Nu är det inte snyggt längre”.
Jag undrar varför det är så svårt för vissa att peppa och glädjas med en istället?
Det är ju så uppenbart att det handlar om avundsjuka när människor väljer att ignorera ett faktum som är väldigt tydligt.
Och visst, det är OK att vara avundsjuk så länge man inte är missunnsam!

Nu vill jag påpeka att jag visst har människor omkring mig som påpekar hur duktig jag är och peppar och stöder – även alla ni peppande goa människor som kommenterar här!
Jag har speciellt en väninna som själv det sista halvåret tagit itu med sina gravkilon och gått ner 13-14 kilon + börjat styrketräna massor och blivit smal och fit igen och istället för att se mig som en rival (är ju så tyyyyypiskt kvinnligt!!) så peppar hon mig massor här på sajten + när vi träffas. Det är kärlek! *älska*
Men det finns även de som väljer att leka tysta leken.
Jag tycker att vi alla måste bli bättre på att glädjas med varandra och varandras framgångar.

Nu menar jag givetvis inte att människor som träffar mig ska utbrista stup i kvarten ”Åhhh så mkt du gått ner – vad duktig du är” men ni förstår säkert vart jag vill komma.

Det ju JÄTTEMÅNGA som läser här men som inte syns – Säg hej ibland!! 🙂
Vilka är ni? Hur hittade ni tex hit?
Berätta gärna!

Print Friendly, PDF & Email

27 kommentarer
0

Du kanske också gillar

27 kommentarer

Maria 3 maj, 2007 - 22:15

Har insett att jag skulle nog må bättre av att gå ner gissningsvis 5-6 kilo. Vet inte vad jag väger, men jag märker att jeansen inte passar längre… 🙂 Känns på ett sätt som ”lite” och inget att bråka om, men ändå. Trivs ju inte med den där extra vadderingen.

Minns inte ens hur jag hittade hit, men förmodligen via Lena nån gång för länge sen. Jag är iaf väldigt imponerad av din målmedvetenhet. Det inspirerar. Tycker också att det var bra, det du skrev att ”det är OK att vara avundsjuk så länge man inte är missunnsam”! Så sant.

Svara
Jennie 2 maj, 2007 - 09:32

Känner igen det där så väl, jag skrev ett liknande inlägg i min blogg. Helt okej att folk är avundsjuka, men det går ju att vara positiv ändå. Det finns massor av folk som jag är avundsjuk på av olika anledningar, men jag skulle aldrig drömma om kritisera för det. Då säger jag istället typ sånt som ”Jag är så avundsjuk på ditt hår, det är så långt och blankt och fint.”

Jag förstår inte varför man inte kan unna folk saker. Folk är verkligen inskränkta och snåla: ”Kan inte jag så ska verkligen ingen annan heller kunna!” Jag menar, ett ”Nu får du verkligen inte gå ner något mer, du är ju alldeles för smal, alla ben syns ju överallt” ser jag inte direkt som en klapp på ryggen för att jag varit duktig och gått ner i vikt. MEn det knaske är en komplimang, vad vet jag…

Svara
Paulina 1 maj, 2007 - 15:23

Hej o hallå vännen,
Supertråkigt att du får sånt bemötande 🙁
Själv fick jag massor av sura och avundsjuka kommentarer när jag var pinnsmal (tro’t eller ej har jag ju varit det större delen av mitt liv, bara varit fet 5 år av hela mitt liv) men det sticker nog i vissas ögon, speciellt om de har ngt extra kilo själva, när ngn annan gör en sån stor prestation som det faktiskt är.
Sen tycker jag ju (som du vet) att man inte måste vara trådsmal för att vara snygg, men när du säger att det handlar om hälsa och välmående så är det en helt annan sak!
många varma kramar
”Flodisen”

Massa kramar tillbaka gumman!!!

och du är INTE en flodhäst! jag håller absolut med dig att man INTE behöver vara trådsmal, jag tycker många kvinnor är jättesnygga när de är fylliga, fast sen kanske man själv inte trivs att ha överflödskilon – det är ju så olika.
jag vill dessutom nämna att du ofta ger mig massor av pos feedback, det värmer gumman.

KRAM!!

Svara
Annica 30 april, 2007 - 15:58

Hej hej!
Jag kikar in hos dig ofta, men är inte duktig på att lämna avtryck. Ska skärpa mig! Jag har kommenterat på underbarg.org i alla fall. *klappar mig själv på huvudet*

Jag hittade till dig via Annikas hemsida, som jag också är en flitig besökare på. Jag är SÅ imponerad av er två och AVUNDSJUK för att ni är så duktiga och verkar ha så mysigt tillsammans i ”mamma-gänget”.

Jag har själv gått ner (och upp 🙁 ) och nu är det dags igen. För neråt alltså… Jag är antingen ON eller OFF och när jag är OFF då sitter jag mest i soffan och äter godis och gråter en skvätt när jag passerar spegeln. Tyvärr finns det ingen att skylla på, mer än mig själv. Ska försöka att hamna i ON-läge igen!
Tack för att du finns & inspirerar!

Kram!

Svara
Millis 30 april, 2007 - 08:22

Jag har förmodligen haft tur eller så har jag väl valt att inte höra de sura, missunnsamma kommentarerna =) Men jag tycker faktiskt att mina kompisar är väldigt stöttande och glada när jag går ner i vikt. Nu har jag ju fortfarande väldigt mycket kvar och är inte i närheten att råka gå och bli smalare än någon av dem än, men så har det ju inte alltid varit. Gick ju ner en del när jag bodde i Borås också och då blev jag smalare än rätt många av dem, men upplevde faktiskt ändå att de enbart var glada för min skull. Så som sagt, antingen har min hjärna inte registrerat de sura kommentarerna, eller så har jag väl haft himla tur med mina kompisar :-d
Nu har jag gått ner 7 kg, men har inte hört någon säga något om det ännu. Är dock inte särskilt förvånad för det, märker nämligen inte själv heller någon större skillnad förutom att vissa av mina kläder ju sitter lösare. Det är rätt svårt att se på mig och jag behöver tappa rätt mycket för att det ska synas eftersom jag lägger på mig så jämnt över kroppen. Då uppfattas man ju dessutom sällan som så särskilt stor… Men snaaart ska det allt börja synas. Målsättningen ligger på 7 kg till bort före semestern, dvs v 29 för min del.

Och du, du har ju varit en inspirationskälla för mig ända sedan jag sprang på din viktig.org för sisådär 2½ år sedan *PUSS*

Kram

Svara
Dessi 29 april, 2007 - 23:36

Ja gud ja. Det där känner jag igen. Just med missunnsamhet, kanske inte just vad gäller viktminskning men andra saker som man lyckas med.

Jag har ju inga kilon att skryta med, men farfar är iallafall rolig och säger alltid när vi träffs att jag gått ner i vikt fastän jag kanske gått upp 4 kg 😀 Han är för söt!

Jag tycker du är kanonduktig och har aldrig någonsin känt mig missunsam gentemot dig. Du är en enorm inspirationskälla och jag glädjs med dig! :-*

Svara
Sara 29 april, 2007 - 22:48

Hej!
Håller med om allt som sagts här! Man måste vara så stark för att klara av en del människor! Tur att det finns andra ”goda” människor som man får/kan vara som man är tillsammans med! Det är då man får styrka att klara av de som av avundsjuka eller annan anledning ”bryter ner” en med ex tystnad. Vet så väl själv hur det är… 🙁
Kollar ofta in på din härliga sida för att själv bli peppad och inspirerad! Du stärker mig! 🙂

ja det finns sååå många goa människor så man får acceptera de som inte kan glädjas med en. Roligt att du hojtade till! 🙂
Svara
Veronica 29 april, 2007 - 22:13

Hej!
Jag är en som är en flitig besökare men inte lika flitig på att lämna avtryck!
Älskar din sida och peppas av att läsa om dig och din viktnedgång. Jag håller själv på att gå ner mina gravkilon så inspiration är något som behövs! =)

Håller med dig. Jag blir riktigt irreterad av dumma kommentarer om att nä men nu måste du väl sluta snart och du är mkt finare när du är lite rund! *gah*

Hur hittade jag hit?! Tror jag surfade på ngn annan viktblogg som länkade till dig och sen var jag fast!

Lycka till! Det går ju verkligen som på räls för dig!
kram kram

Kul att du hittat hit!!
Svara
Lisa 29 april, 2007 - 20:38

Hej vännen!

Jag vet vad du menar, spec tjejer kan vara asdryga och missunnsamma o som du säger säga till först när man blivit smal att ”nu räcker det väl” eller ”idag behöver du inte räkna points”. Men Åse, du e min VV-idol och en riktig inspirationskälla för mig o en perfekt hjälp m bra recept o tips! Woken var förresten kanon!

Jaqg har slarvat några dagar i samband med flytten o känner mig assunkig så jag behöver lite nya tag o inspiration, måste tillbaka till kollen nu så jag kan hoppa på jämvikten snart. Kanske behöver en snyting men inte i morgon…har båda barnen då, får bli onsdag.

Puss o kram till dig vännen. Ska bli så kul att gå ut med dig – du har en sjuk humor som passar mig perfekt! Glad att jag träffat dig!

Godnatt!

Goaste Lisa! Detsamma detsamma, me like you mucho!!! :)))
Ja du måste ju höra det eftersom du i princip (eller är du?) målviktig nu! GRATTIS till flytten!!! Vi är många som är nyfis och väntar på fika hemma hos dig sen! hehehe
Jaaaaa gud vad jag längtar till den 9:e maj!! Ett gäng galna småbarnsmammor på vift;))
Svara
Ahnna 29 april, 2007 - 20:34

Hej!
Hittade dit för ca 1 vecka sedan , bara trillade in. Nu ihelgen har jag insett att högskolan ( sitta still) har gett min ca 15kg extra som måste bort. Så jag kollar runt och funderar på vad passar mig bäst. / Ahnna

Hej! Hoppas du hittar din metod och varmt lycka till!!
Svara
Therese 29 april, 2007 - 19:15

Hej.
Jag håller verkligen med dig!! Jag håller oxå på att kämpa för att gå ner i vikt, har lyckats med hälften, och när jag nu står med ca 10kg kvar, så gnäller alla andra att nu måste väl du vara nöjd! Inte säga att jag är duktig istället.. Blir så arg!!

Svara
Josefina/Lumumma 29 april, 2007 - 18:58

Känner igen detta med personer som ger ”komplimanger” genom att berätta för en att ”nu ska du väl inte gå ner mer?” ”ny räcker det!” etc. Och då har jag ändå många kilo kvar att gå ner. Trist – men peppande på sätt och vis. 😉 Jag besöker dig regelbundet och får massor av inspiration! pleased.gif

Svara
Pernilla 29 april, 2007 - 18:33

Får verkligen hålla med dig. Kunde inte skrivet det bättre själv. När jag började att gå ner i vikt för 3 år sedan med hjälp av vv förstörde det relationen mellan mig och min bästa kompis. Hon hade alltid varit den smala, snygga medan jag varit pratglad liten knubbis. Hela tiden kommenterade hon att det fick vara bra och gå inte ner mer nu. Jag förstod ju rätt så snart att hon såg mig som en konkurent när jag gick ner i vikt och då platsade jag inte längre vid hennes sida. Det värsta är nog att man har varit så bra kompisar sedan småbarnsåren oxå skall en viktnedgång förstöra en vänskap. Tänk att man känner människor såååå dåligt.
Jag glädjs ialla fall med alla som går ner i vikt och peppas av att läsa hur andra lyckats. För den glädjen skall man verkligen unna ALLA.
Tack för en superbra hemsida!!!!!!!

Svara
Lina 29 april, 2007 - 17:29

Hej!
Jag är en av dem som går in på din sida utan att ”märkas”. Jag tycker din site är väldigt inspirerande och just nu hjälper den mig att försöka hålla min lite hälsosammare livsstil jag börjat med för några veckor sen och genom den mitt försök att gå ner några kilo. Jag hittade inte hit själv utan blev tipsad om sidan av en kompis som också går in här ibland och låter sig inspireras och peppas lite. Det jag vill säga till dig är: Tack för hjälpen! 🙂

Svara
Jennie 29 april, 2007 - 16:43

Hej!
Jag heter Jennie och hittade dig via dessi.se’s viktblog, och jag tycker du är oerhört inspirerande! 😮 🙂 Jag är 19 år och lever i en värld där man inte kan vara 19 år och säga att man borde gå ner i vikt utan att 10 pers direkt tar tag i en och säger ”DU ÄR VACKER SOM DU ÄR BANTA INTE HAR DU ANOREXIA ELLER!”.. när jag flyttar hemifrån ska jag köpa mig bönor och linser, men VV tror jag inte är något för mig, jag skulle inte orka ha sådan koll på allt jag äter :]

Men du är tokduktig ;D Så hej, jag läser din blog ofta =) Hej!

Svara
Mia 29 april, 2007 - 15:08

Jag kan inte annat göra än att hålla med dig och de flesta föregående talare. Själv är jag inne på min andra viktminskningrunda. Ja min andra som är på allvar, hur många gånger har man inte småbantat?!
Men just detta med att de flesta kommentarer man får handlar om att folk tycker att… nä nu räcker det… och leker oroliga är mycket sant.
Ibland kan det räcka med att jag berättar att jag börjat viktväkta igen så skall folk tycka till och säga att det räcker. Då har jag hunnit gå ner ett par hekto och det är tydligt att de inte vet vad de pratar om och att avundsjukan är det som talar.
Nej jag tycker det är så härligt att vi är en liten familj här på nätet som hjälper varandra, stöttar och peppar och delar med oss av med och motgångar, tips och recept.

Heja oss allihop. Vi är grymma allesammans!

-Mia

Svara
Minna 29 april, 2007 - 14:41

Ååh, vad tråkigt att folk är sådär. Du är ju SKITDUKTIG, klart de är avundsjuka! 😉 Typiskt tjejer, säger jag… Var o vägde mig idag. Vågen visade -2.6 så nu har jag gått ner 5.3 totalt. Bara 2 kilo kvar 🙂

Svara
Sara 29 april, 2007 - 11:47

Det värsta är ju när man träffar någon man inte sett på länge och det så tydligt syns att personen i fråga SER att man gått ner i vikt…och på några sekunder förändras blicken till den där ”Nähädu, jag tänker då minsann inte säga ett ljud om att du gått ner i vikt! För du ska fasen inte tro att du är nån bara för att du lyckats med det!”

Precis som du skriver…avundsjuka är en sak… För vad tusan, nog är jag avis på dig för varje kilo du tappar! MEN jag missunnar dig inte dom där minuskilona utan glädjs ändå varje gång jag läser om hur dom rasar av dig!
Och när det väl är dags för mig att ta tag i mina kilon så vet jag ju att du kommer glädjas med mig oxå 🙂

Lite avis får man vara…och det är jag ju bara för att du är där jag VILL vara redan nuuuu! 😉

Haha ja det där med blicken har man råkat ut för! Som sagt avis är EN sak, jag är fan avis på massor av människor! Haha :))
Pussgurka, jag är avis på DIG i detta skede som är på plus och ska få nyyyy bäse vilken sekund som helst! Blir helt blödig bara jag tänker på det, det är ju såååå fantastiskt! Och jag får aldrig mer vara med om det.. Buhuuuu! PUSS!
Svara
Lottani 29 april, 2007 - 11:44

Jag är en såndär knäpp människa som verkligen inte ser när någon går ner i vikt! Min bästa kompis har gått ner rätt mycket, men inte förrän en annan kompis till mig sa det reagerade jag. Jag glömmer helt enkelt bort hur nån såg ut från början… Men nu när jag tänker efter ser jag det såklart och är JÄTTEGLAD för hennes skull, för mig är det självklart att stötta och peppa och inte försöka förstöra.

Men det värsta jag vet som jag ofta upplever är det eviga tjatet om att jag kan strunta i pointsen just idag. Jag har alltid sagt att det inte beror på avundsjuka men ibland undrar jag. En i min närhet som jag träffar rätt ofta säger OFTA till mig att strunta i pointsen! Det är ju lördag osv. Den personen äter själv väldigt mycket och går upp i vikt hela tiden men tjatar om att hon vill gå ner, jag antar att det sticker lite i hennes ögon att jag nu lyckas. En annan kompis blev grinig när jag inte ville strunta i mina points en lördag (det var min andra vecka på VV) för att hon skulle ju börja på måndag så det här var HENNES sista helg i ”frihet” och då skulle jag förstöra min viktminskning för att ”stötta” henne i hennes sista svullande. Det här tycker jag är ett större problem än folk som inte ser min viktminskning, men det kan ju bero på att jag har så svårt att se det själv hos andra…

Men vill jag höra att jag är vacker åker jag bara till min farfar som alltid säger att jag gått ner och tom säger att jag ser ut som en amazonkvinna *skrattar* Visserligen är han är 90 år och senildement. Men spela roll, det är ändå underbart att få höra det! 🙂

För övrigt vill jag tacka för att du är en sån insperation till mig och säkert många med mig! Jag hittar massor med recept härifrån och jag blir så peppad av att se dina bilder! Tack så jättemycket!

Kram

Åh vilken gullig farfar!!! Vill du låna ut honom??? 🙂
Du det där med att strunta i pointsen känner jag allt igen!!! Det är precis som du säger, att de inte vill skämmas eller bli påminnda om att DE inte klarar att hålla sig till pointsen även vid festligheter!
Kämpa på du kan ju! Kraaam
Svara
Cia 29 april, 2007 - 11:24

Du kan ju inte ha mer rätt i det du skriver-känner verkligen igen mig, tyvärr. I början när man går ner tycker jag alltid folk i allmänhet är snälla och säger bra saker. Men sen kommer man till stadiet: ”ska du verkligen ner mera”, ”du är mycket finare med lite hull än att vara så där smal”. JAG HATAR DET! Den enda som vet vilken vikt man trivs i är väl ändå viktminskaren själv! Nä tack då kan folk hellre hålla tyst.
Nu peppar vi varann och så fortsätter vi nedåt på vågen tills vi själv känner oss nöjda och tillfreds! Så får alla avundsjuka tanter fortsätta och vara avis 😉
*kram*

Svara
Malin J 29 april, 2007 - 10:58

Kramis på dig och du vet väl att jag tycker du är världens finaste smalÅse, det enda jag är avis på är din enorma karaktär. Jag är glad att vi träffats vännen så att du har kunnat dela med dig av dina VV kunskaper och sporrat mig till min viktminskning. Angående de som missunnar och inte kommenterar, visst är det väl ofta de som själva är smala och kanske känner att det helt plötsligt kommer en rival, eller själva behöver bli av med ett eller annat kilo, vi är inte rediga vi kvinnor……. :-*

Jaaaadå darling-Malin! Och jag är glad att få ha träffat dig! Din humor är en av de skönaste som finns!
P&K!
Svara
Jen 29 april, 2007 - 10:47

Jag kan bara hålla med dig, det är sorgligt att kvinnor inte kan vara mer stödjande mot varann!! Tycker i alla fall att du är skitduktig:)

Svara
Jessica 29 april, 2007 - 10:40

Väldigt bra skrivet och kan appliceras på många fler saker än just viktminskning. Är väl något som är rätt typiskt kvinnor generellt tyvärr. Som du skriver är det stor skillnad på att vara avundsjuk vilket jag tror vi alla kan känna av ibland från att vara missunsamm vilket är en helt negativ känsla som varken hjälper en själv eller andra.

Det är bara till att kämpa på och fortsätta vara sig själv ändå på gott och ont, för det finns alltid människor som väljer att inte glädjas med en i medgångar liksom det finns människor som väljer att inte finnas där i motgångar. Det är dem riktiga vännerna som finns där i båda fallen 🙂 Och i slutändan är det dem som räknas även om man grämer sig åt sådana människor som du skriver om.

Ha en skön söndag!
Kram!

Svara
Kicki 29 april, 2007 - 09:37

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra – borde kompletteras med – och som inte ger komplimanger till den som förtjänar det. För visst är det så?
Kram till dig och go girl!

Tack sköna böna!! Hörde att du fick en Aika-kram i torsdags!!! åhhhhh önskar JAG hade stött på dig istället!!! P&K
Svara
Alexandra 29 april, 2007 - 09:21

Jadu, den svenska avundsjukan är säkert boven i dramat, men jag förstår inte hur det kan vara så svårt att säga en liten positiv kommentar?! För det är ju knappast inte så att folk omkring dig inte märker att du har gått ner i vikt 8o

Man vet ju själv hur glad man blir om någon säger något, behandla andra som man själv vill bli behandlad!

Jag personligen blir sporrad och inspirerad av dig och tycker att du är en jättebra förebild som visar att man faktiskt kan ha en bra viktminskning och ändå äta god mat och efterrätter. Vilket gör att min egna framtida viktminskning ser ljus ut.

Tyvärr så tror jag att dom som inte kommenterar eller dom säger något i stil med ”nu fär det väl ändå räcka, blir ju ingenting kvar av dig om du fortsätter” är sådana människor som själv misslyckas och känner sig ”dåliga” på grund av det och då inte kan glädjas åt någon annans lycka utan att känna ett sting av avundsjuka. I Jantelagens Sverige så får man ju inte tycka och tala om att man är stolt över sig själv utan att folk tror att man själv tycker att man är bäst censored.gif

Vet att det är svårt men försök att inte ta till dig och sträck på dig och var stolt för vad du har åstadkommit för du ÄR duktig och ett sjujäkla bra föredöme och en STOR inspiration för många av oss!

KRAMAR!!!

Tack vännen för dina ord! Ja alltså jag tycker det är ok att vara avis, det var jag också på smala väninnor när jag själv var fet *S* Men det var ingen missunnsam avundsjuka utan mer ett surt konstaterande att ”Jag vill OCKSÅ vara smal och må bra igen!”
Detta med jantelagen stämmer.. ”jag säger inget för hon ska minnsan inte höra från mig hur fräsch hon blivit!”
Jag är personligen tvärtemot, jag talar om för folk om det är snygga i håret, gått ner i vikt eller dylikt, jag vet hur glad man själv blir ju av att höra sådant.
Svara
emelie 29 april, 2007 - 09:20

Känner precis igen mig i det du skriver. Tyvärr får man väl säga. Har äntligen lyckats gå ner ganska mycket i vikt, något som jag velat väldigt länge, men ingen av mina kompisar har sagt ett ljud eller frågat någonting om det!
Har funderat på varför och jag kan faktiskt inte förstå. Om man är vänner så vill man väl göra den andra glad? Helt oförståeligt. Det hade betytt så otroligt mycket om någon av dom sa att det syntes eller iaf någonting. Den enda som säger nåt är en väldigt nära vän som jag har berättat det för, men ingen annan.

Jag hittade precis hit till din sida, såg det här inlägget där du verkligen beskrev mina känslor för tillfället, så jag kommer nog att fortsätta titta inom 😀

Vinkar tillbaka! 🙂 och grattis till en mindre du!
Svara
Jessica 29 april, 2007 - 08:56

Det är precis som du säger! Men det är väl den typiska svenska avundsjukan!!!Vad det gäller kvinnor i alla fall confused.gif
Jag tycker det är så trist att det ska vara så. Det gäller ju både vikt,frisyr,kläder,bil och möbler o vad det nu kan vara! Bland män är det inte så på samma sätt.(oftast) Dom har det inte så på samma sätt. Jag försöker att kommentera det jag ser till kollegor o personer runt mej.
Jag har själv gått ner 12kg o det är inte många som sagt något om det mer än ens ”vanliga” umgänge.
Men det gör mej stoltare för att jag vet att det syns o märks och att dom uppenbarligen bara är avundsjuka…o då sporra det ju en att fortsätta för att visa dom *älska*
Det är ju tur att man har sina nära o kära!För annars skull man ju börja undra.
För något måste man få höra för att få bränsle.
Jag tycker det är skit kul att gå in o läsa på din sida varje dag. Speciellt när man sitter sä här o jobba så slinker man in flera gånger per dag o se om det är något nytt *älska*
Du är min idol! och jag kommer att fortsätta läsa om dig för det ger mej en extra morot att forstätta också.
Tack för att du finns o dela med dig om dig o ditt liv!

Jo det är ju sant som du säger, det sporrar ju en egentligen ännu mer detta med tysta leken *S*
Tack själv Jessica för all feedback här!! Och grattis till dina -12!
Svara

Lämna en kommentar